Skriv en debattartikel

Att prata direkt med den som sitter på besluten är förstås det allra bästa när det kommer till att inleda en bra dialog. Men om du vill att fler ska få upp ögonen för frågan kan du lyfta den i en debattartikel. Du kan till exempel ge konstruktiva förslag för att göra något bättre, säga till någon på skarpen eller flagga för att något riktigt dåligt är på väg att hända. Du kan också göra en replik, alltså skriva en egen debattartikel som svar på någon annans debattartikel. Riktigt effektivt kan det bli om ni är flera som går samman och undertecknar tillsammans!

Tre ingredienser i en övertygande debattartikel

• Känsla. En beskrivning om varför vi ska bry oss helt enkelt.
• Fakta. Vad säger forskningen? Eller vilket beslut har tagits?
• Starka argument. Formulera dina argument kring dessa två punkter.

TIPS! Var ute i god tid. Särskilt om du hinna få med fler att skriva under eller lyfta en särskild dag, som jordens dag eller något särskilt som händer lokalt (varför inte det egna Klimatklubbs-
eventet?). Detta helt enkelt för att din debattartikel ska kunna komma med i tid. Ganska snopet om du får ihop en kanontext, men tidningen inte hinner kolla igenom den innan dagen
har passerat.

Få ihop texten

Upplägget

• Även om det kan variera lite, så har debattartiklar ofta ett ganska tydligt format.
  Börja med att läsa igenom några, så kommer du se mönstret. Välj en som känns
  bra och bygg din debattartikel utifrån den.
• Vilken tidning vill du få in din artikel i? Kolla på deras hemsida hur de tar emot
  debattartiklar, och till exempel hur lång den får vara.

Innehållet

• Vad är det du vill säga, alltså vad är det du tar ställning för eller mot? Formulera
  det kort och tydligt i en mening.
• Använd dig av ett par tre argument som tillsammans kopplar till både känsla
  (”tänk på barnens framtid”) och fakta (”För att nå Parisavtalet behöver
  växthusgasutsläppen vara nära 0 år 2050”). Koppla gärna argumenten till lokala
  siffror, till exempel vilka mål din kommun eller region har satt.
• Sedan formulerar du det du vill säga i en inledning med kort bakgrund, några
  starka argument och en avslutning. Håll dig kort och kärnfull, hellre än långrandig.
  Och se till att följa en röd linje, så att du inte svävar ut i sidospår.
• Dubbelkolla fakta och skriv gärna ut källorna.(”Enligt Livsmedelsverket skulle
  varje hushåll spara 3 000–6 000 kronor varje år – bara genom att äta upp
  maten.”)
• Testa att läsa igenom hela debattartikeln högt och se om texten flyter. Om du
  stakar dig, ändra just den meningen. Det kan också vara bra att låta någon läsa
  igenom artikeln innan du skickar in den. Ta hjälp av någon klok själ som får tycka
  till!
• Ge gärna ett rubrikförslag som sammanfattar din poäng, men var beredd på att den
  kan ändras innan publicering (utan att du får godkänna den).
• Leta gärna fram en passande bild på dig, och kanske även det debattartikeln
  handlar om. (Du måste inte ha en bild, men ibland har du möjlighet att skicka in ett
  förslag. Se till att du har rättigheter till bilderna bara, att du exempelvis tagit den
  själv.)
• Debattartikeln undertecknas till sist med ditt namn och titel. Titeln kan vara
  invånare, förälder, hundägare eller forskare – det spelar ingen roll, så länge det
  finns en koppling till innehållet i artikeln. Till exempel medlem i Klimatklubben
  Härnösand. Är ni fler så listar ni allas namn. Ni kan också skriva till exempel
  Klimatklubben Härnösand genom (NAMN).
• När det finns ett utkast kan du dela artikeln med de som ska skriva under, om ni är
  flera som står bakom den. Google docs är ganska smidigt att arbeta i, där ni kan
  kommentera och ge förslag på ändringar tillsammans.

Dags att skicka in!

Känns texten tydlig och argumenten skarpa? Alla underskrifter på plats? Hurra, klart!
Dubbelkolla att texten håller den längd som tidningen specificerat och levereras i det format
de ber om, och skicka den. Nu håller vi tummarna för att tidningen publicerar den!