Medborgarförslag:
För att lyckas med klimatomställningen behöver alla samhällsinstanser bidra konkret till både utsläppsminskningar, klimatanpassning av verksamheten och kommunikation till allmänheten så att vi kan medverka. Skolan är en viktig signalaktör i samhället. Här utvecklas nya samhällsnormer, och vi rustar unga med rätt kunskap och verktyg för att kunna hantera olika framtidsutmaningar. Demokrati och hållbarhet ska genomsyra arbetet i verksamhet, organisation och undervisning.

Att alla skolor ska arbeta med miljö- och klimatfrågorna är inskrivet i läroplanen (Lgr22) och många arbetar redan med frågorna. Men för att kunna växla upp klimatarbetet krävs resurser och ett uttalat stöd från både kommun och skolledning. En skola som arbetar aktivt med hållbarhet ger unga möjligheter och kunskap inför framtiden, skapar hopp och handlingskraft hos både elever och personal, samt bidrar till xxx kommuns arbete med att öka konkurrenskraften och nå målet om att minska utsläppen med 12,3 procent årligen.

I dag är hälften av alla unga oroliga för klimatkrisen och framtiden – och hopplösheten är utbredd. Samtidigt finns en ökad apati och trötthet kring frågorna och ibland även ett förnekande av allvaret, då andra frågor upplevs mer akuta.

Genom att stötta skolor att bidra konkret till klimatomställningen kan vi ge alla elever kompetens, kunskap och handlingskraft att bidra till ett hållbart samhälle och ett hållbart xxx. Det bidrar till att skapa hopp, något som många unga i dag saknar. Ungas delaktighet i klimatomställningen är förutsättning för att lyckas med Parisavtalet och är dessutom lagstadgad i Barnkonventionen.

Jag föreslår att xxx kommun fattar beslut om ett klimatprogram för kommunens alla förskolor och skolor som omfattar följande punkter (välj en!):

• Trygga skolvägar. Att elever i högsta möjligaste mån kan gå eller cykla till skolan bidrar till bättre fysisk hälsa, ökad kognitiv förmåga, mindre utsläpp och en normförskjutning inom transportsektorn. Dessutom blir det tryggare runt skolan och bättre för hälsan då luftföroreningar minskar – något som starkt påverkar ungas lungor och hjärnor. Det finns inga säkra nivåer för luftföroreningar när det gäller barns hjärnor och lungor. Att möjliggöra detta kan handla om informationsinsatser, ombyggnationer och andra satsningar för att möjliggöra att alla barn kan ta sig till skolan på ett tryggt och klimatsmart sätt. Se exemplet om lekgator i Stockholms stad. xxx kommun bör omgående införa mätningar av luftföroreningar utanför alla skolor och förskolor och kartlägga möjligheterna att öka antalet elever som går- eller cyklar till skolan.
• Gröna och klimatanpassade skolgårdar. Klimatanpassning för ett varmare och blötare Sverige behövs även i skolan gällande både lokaler och skolgårdar. Exempelvis kan grönare skolgårdar och fler träd skänka skugga under värmeböljor. AC kan behövas i vissa skolor för att se till att undervisning kan genomföras under särskilt varma dagar. Att ge alla förskolor och skolor, i den mån det går, möjligheter till odling konkretiserar arbetet med att uppnå hållbar matproduktion, ger elever färdigheter för framtiden och kan stärka graden av lokalproducerad mat i skolbespisningen. Utomhuspedagogik kan ge både utvecklingspsykologiska och inlärningspsykologiska fördelar och dessutom bidra till ökad naturanknytning och förståelse för ekosystem och miljöutmaningarna vi står inför.
• Konkret klimatarbete i verksamhet och undervisning. Klimatarbetet i skolan berör alla, från elevhälsan och matsalspersonalen till skolledning, lärare och pedagoger. Att xxx skolor bidrar till kommunens klimatmål kan accelerera arbetet och skicka viktiga signaler hem till kommunens alla föräldrar och vårdnadshavare. Alla skolor bör få stöd i ett kartlägga, prioritera och hantera utsläppen inom verksamheten, inklusive energieffektiviseringsåtgärder, installation av solpaneler på taken och se till att alla skolor har gröna elavtal. En satsning bör göras på kompetenshöjande insatser för att all personal ska få kunskap och verktyg att bidra konkret till klimatomställningen och kunna genomföra åldersanpassad klimatundervisning från tidig skolålder. I undervisningen om klimatet bör även känslohantering och handlingskompetens finnas med och eleverna bör få arbeta praktiskt och konkret med olika klimatprojekt. Information bör ges till alla vårdnadshavare om klimatarbetet i skolan.

Frida Berry Eklund är medgrundare Klimatkollen och har skrivit boken ”Prata med barn om klimatet”.