Hej Heather Scott, du är en brittisk hydrolog som bor i Västerås. Sverige hade en regnig sommar med en del översvämningar. Va det bara en helt vanlig blöt sommar, eller är det resultatet av klimatförändringarna?
– Den här sommaren har varit extra blöt och en sommar som många kommer att minnas!
Jordens klimat är komplext och styrs framför allt av El Niño (som förknippas med ökad värme, torka och regn beroende på var du bor), La Niña (som oftast förknippas med svalka), Nordatlantiska oscillationen och Arktiska oscillationen. Utöver det har vi variationer i solens
aktivitet och vulkanutbrott.
Alla dessa är fenomen som förekommer helt naturligt. Sedan den industriella revolutionen har vi släppt ut enorma mängder växthusgaser i atmosfären, det har bedrivits storskalig avskogning, jordbruk i industriell skala och 80 procent av världens våtmarker – som är viktiga kolsänkor – har torrlagts. Mänsklig aktivitet har utan tvekan orsakat en global temperaturhöjning.
Hav är normalt väldigt bra på att absorbera både koldioxid och värme, men våra hav har pumpats fulla med föroreningar, orenat avloppsvatten, dagvatten och plastskräp samtidigt som de försuras och överfiskas. Det innebär att de inte är lika effektiva när det gäller detta
längre. En välmående planet kan inte existera utan välmående hav. Det betyder att förhöjda
temperaturer i haven kommer att resultera i starkare stormar och extremväder. Så, effekterna av naturligt förkommande väderfenomen förstärks på grund av
klimatförändringarna.

Hur påverkar klimatförändringarna risken för att vi ska få översvämningar i Sverige?
– Vi kan förvänta oss mer extremt väder i Sverige och vi måste förbereda oss för vad som komma skall. De naturliga fenomen som styr vårt klimat förvärras av den påverkan som mänskligt orsakade klimatförändringar har genom växthusgaser som koldioxid, metan, lustgas och en ganska okänd gas – vattenånga. Forskare har upptäckt att luftfuktighet kan förstärka koldioxidens effekter.
För oss som bor i Sverige innebär det att under blöta perioder kan vi förvänta oss mycket vatten (vilket hände nu i somras) och under torra perioder kan vi förvänta oss att
grundvattennivåerna sjunker och att särskilt delar av södra Sverige kommer att behöva begränsa vattenanvändningen genom till exempel bevattningsförbud. Det kan i sin tur
förstås orsaka dåliga skördar, vilket kan driva upp matpriserna.

Vilka risker finns med att det faller väldigt mycket regn över ett bostadsområde, utöver det uppenbara med översvämningar i källaren?
– Att drabbas av översvämningar kan vara väldigt stressande och traumatiskt. Ägodelar som är oersättliga och av ett högt sentimentalt värde kan gå förlorade, hem kan fyllas med avloppsvatten, elektroniska maskiner kan bli förstörda och dessutom kan förstås väggar och
möbler bli skadade.
Driver man företag kan man bli påverkad av att efterarbetet för att ta hand om alla skador kan störa verksamheten, och saneringen och att återuppbygga det som förstörts i samhället kan ta månader.
Dessutom finns det alltid en risk för människors liv under översvämningar, det räcker med några centimeter av snabbt forsande vatten för att någon ska tappa fotfästet.

Finns det områden i Sverige som löper högre risk att drabbas av den här typen av extremväder och naturkatastrofer?
– Forskning visar att regionerna närmast polerna värms upp snabbast av alla. I bergiga regioner kommer snösmältning att inträffa vid flera olika tidpunkter, vilket kan orsaka översvämningar. Varmare havstemperaturer orsakar något som kallas termisk expansion, och i kombination med att polarisen smälter resulterar det i förhöjda havsnivåer. Alla som bor i låglänta områden nära havet kan drabbas av detta, och kustorter kan drabbas av
stormfloder.
Ett varmare klimat innebär också mer energi, vilket resulterar i mer extremväder och våldsamma stormar. Det gör att även små, lugna vattendrag kan förvandlas till rasande strömmar vid vissa förhållanden.

Vad kan vi göra för att förbereda oss, om vi bor i områden som drabbats av översvämningar tidigare eller klassas som riskområden?
– Att vara förberedd och ha en krisplan är otroligt viktigt. Jag har jobbat med flera informationskampanjer kring översvämningberedskap i Skottland, och en sak som jag alltid rekommenderar är att ha en egen översvämningsplan inom familjen utöver den som kanske finns i området där man bor.
Under en översvämning kommer ni förmodligen inte ha tillgång till elektricitet, så det är viktigt att ha en ficklampa och batterier. En vevradio och mobilladdare som drivs med
solceller är också bra. Se till att ha en lista med nödnummer och kontaktuppgifter till människor runt omkring dig som kanske är extra utsatta och kan behöva hjälp under en översvämning. Informera gärna släktingar om riskerna för översvämningar.
Om det finns risk för översvämning kan du försöka begränsa skadorna. Flytta värdeföremål och viktiga ägodelar som foton till övervåningen om du har en sån, och höj upp eller flytta möbler om du kan. Stäng av huvudsäkringen och vattnet till din bostad och rör aldrig vid ett eluttag under en översvämning. Se till att ha flera behållare med vatten, eftersom det finns en risk för att du inte kommer att ha tillgång till dricksvatten under en översvämning.
Om du äter mediciner, se till att det finns ett litet förråd på samma plats som ficklampan och annan nödutrustning. Ha varma kläder, en vattentät jacka och stövlar nära till hands. Jag vill också tipsa om att ha handsprit och gummihandskar hemma. När det gäller vad du kan göra utomhus så är det viktigt att se till att stuprör och hängrännor är rensade från skräp om väderprognosen varnar för väldigt mycket regn. Om du har en vattenpump och generator hemma kan du göra i ordning dem. Om du har sandsäckar hemma, placera dem vid de svagaste punkterna. Det är viktigt att aldrig ta några risker med översvämningsvatten, eftersom det faktiskt kan vara dödligt.

Du har jobbat för den brittiska motsvarigheten till SMHI och National Flood Warning Team. Hur skulle du säga att Sverige hanterar riskerna för extrema skyfall och
översvämningar jämfört med Storbritannien?
– Ja, jag har jobbat med Scottish Environment Protection Agency och var en så kallad ”flood warning officer”. Skottland har ett fantastiskt nätverk av flod- och regnmätningsstationer som förser oss med data i realtid, både nivåer i vattendragen och hur stora regnmängder
som faller. Vi har också riktigt bra modeller som vi kan mata in data i och få ut omfattningen av den förväntade översvämningen, beroende på hur kraftigt skyfallet är. Det här innebär att man kan varna i god tid, vilket i förlängningen begränsar skadorna eftersom människor
hinner förbereda sig.
Sverige har gjort liknande modeller för större vattendrag och vissa upptagningsområden, men inte för mindre – som också kan drabbas. Eftersom de områdena inte klassas som riskområden finns det ingen översvämningsberedskap eller krisplan för dem. I Storbritannien har vi också ”Floodline”, en gratis tjänst där människor kan registrera sig för att få översvämningsvarningar via sms om de bor i ett riskområde.
Min personliga åsikt är att Sverige behöver förändra hur vi designar och bygger bostadsområden. Tätbebyggda områden behöver klimatanpassas för att klara ökade
vattenmängder så att riskerna för översvämningar minskar. Gröna tak – som minskar avrinningen från regn – behöver bli norm, och urbana våtmarker måste inkluderas i
stadsplaneringen. Dagvattenhantering måste högst upp på agendan och inte hamna i bakgrunden när projekt planeras, och SUDS (sustainable urban drainage systems) borde användas rutinmässigt.
Stadscentrum måste anpassas för fotgängare och träd och buskar få större utrymme på bekostnad av vägar – något som också skulle ge hälsofördelar i form av renare luft och lägre temperaturer på sommaren. Vi måste också skifta fokus från att torrlägga mark till att föra tillbaka vatten till landområden genom att återställa våtmarker, så det här behöver svenska staten börja förhandla om med jordbrukare och markägare.
Jag vill också lägga till att Skottland är väldigt duktiga på att skapa nationella kampanjer och interagera med allmänheten för att engagera och skapa medvetenhet om översvämningar, något som jag känner att Sverige kan bli bättre på.

Du har också expertis inom naturbaserade lösningar, kan du inte berätta lite om det?
– Naturbaserade lösningar bygger precis som namnet antyder på naturen! Det handlar om att jobba med naturen, snarare än emot den. Det är ofta det mest kostnadseffektiva sättet att minska risken för översvämningar, jämfört med teknikbaserade lösningar. Till exempel kan ett tak som täcks med mossa absorbera enorma mängder vatten och sedan släppa ifrån
sig det långsamt, vilket gör att avrinningen från taket blir mindre och risken för översvämningar minskar. Att ersätta hårda, ogenomsläppliga ytor med genomsläppliga är
ett annat enkelt men effektivt sätt att minska risken för översvämningar i städer, exempelvis i stadskärnor och på parkeringsplatser. Bävrar är naturens egna ingenjörer, de är fantastiska på att dämma upp floder vilket sänker takten på vattenflödet vilket i sin tur kan reducera översvämningens maxnivå. Våtmarker absorberar och lagrar vatten och forskning har visat att utan våtmarker kan översvämningens maxnivå vara 80 procent högre. Sanddyner är naturens eget försvar mot översvämningar, och våtmarker (salt marshes) kan agera som buffertar mot stormfloder och skydda kuststäder från att svämma över. Så budskapet är att vi måste göra våra städer grönare, arbeta med naturen och återställa våtmarker!

Tack Heather! Något du vill lägga till?
– Sverige är ett fantastiskt land med en vacker landsbygd, och genom utbildning och att skapa medvetenhet kan vi säkra att framtiden för nästa generation ser ljus ut!