Galet i garderoben

GUIDE: Kläder & klimat

850 000 varv runt jorden med bil. Så långt kan vi köra innan vi kommer upp i den svenska textilkonsumtionens utsläpp. Vår “nätta” konsumtion av textilier orsakar nämligen över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Genom att använda ett plagg dubbelt så länge istället för att köpa ett nytt, minskar du klimatutsläppen med nära 50 procent! Men den största förändringen kan du göra genom att inspirera andra och få till storskalig förändring för fler. Genom att du påverkar med din garderob, plånbok och röst blir det enklare för andra att hoppa på det  cirkulära tåget mot framtiden.

Källa: Naturvårdsverket

Kanske är du precis i början, eller så har du redan testat flera grejer för att förändra ditt beteende. Oavsett finns det alltid något mer du kan sätta tänderna i! Utmana dig själv i någon av våra utmaningar. Ta gärna med en kompis på resan genom att dela och uppmana hen att anta samma utmaning. Det blir både roligare och större klimatnytta då!

Laga ett plagg

Se till att fixa ett plagg som gått sönder. Plocka fram nål, tråd och kunskaperna från syslöjden. Om vi blir bättre på att använda de kläder vi redan har minskar behovet av och efterfrågan på produktion av nya kläder. Att tröjan får förlängt liv spelar roll eftersom över 90 procent av all klimatpåverkan är kopplat till produktionen och transporten. Och du, om du inte har tid att laga själv, gynna en skräddare!

Ladda ner delbart material

Ge dig själv en köpfri månad

Genom att pausa din klädkonsumtion blir det lättare att upptäcka vad du har i din egen garderob och du får bättre koll på hur ditt köpbeteende ser ut. Medelsvensson köper runt 50 nya plagg om året. Det betyder drygt ett nytt plagg i veckan, och de flesta av oss använder inte ens hälften!

Ladda ner delbart material

Fixa ett klädbyte

Klädbytardagar är en rolig grej som brukar dyka upp allt oftare här och var, håll utkik efter en nära dig eller dra ihop en egen! Du kan göra skillnad genom att se till att många plagg cirkulerar och får ett längre liv – samtidigt som du inspirerar fler att upptäcka secondhand! Här hittar du en guide till hur du gör.

Ladda ner delbart material

Det här kan du göra själv

Hur ser det ut i din egen garderob? Är den fylld till bredden eller hänger där bara noga utvalda plagg? Hur mycket är köpt nytt respektive begagnat? Hur stor är högen med plagg som behöver tas om hand (knepiga fläckar, tappade knappar, hål) – och vet du hur du ska lösa problemen? Den egna garderoben är en bra startpunkt, och här kommer några tumregler att ha i bakhuvudet:

  • Minska din konsumtion av nyproducerat. 80% av ett plaggs klimatpåverkan sker när det produceras. Genom att tänka andra hand i första hand slipper du alltså merparten av utsläppen. När du vill ha eller behöver ett “nytt” plagg, handla det secondhand.
  • Använd dina kläder så länge som möjligt. Tvätta sparsamt (eftersom tvätt sliter på plaggen) och laga när det behövs. Om du inte vill eller kan själv, lämna in till skräddare som fixar det på ett kick!
  • Skicka vidare utrensade plagg till nya användare. Ge bort till vänner, sälj, skänk till loppis eller inspirera fler att bära begagnat genom att ordna ett klädbyte eller en vandrande kasse. Vi har en lathund till hur du gör!
  • Handla för framtiden. När du köper nytt, välj plagg av god kvalitet som du vet att du kommer använda länge och som går att ta hand om på ett rimligt sätt. Låt köpet ta tid, så du hinner leta upp schyssta företag som du känner dig okej med att stötta/gynna.
  • Lär dig laga! Idag slängs många, många plagg – 7,5 kilo per person och år – i restavfallet, och mer än hälften hade gått att använda längre. Genom att lära dig hantera de vanligaste skavankerna kan du hålla liv i dina favoritplagg längre, även om plånboken inte skulle räcka för att anlita skräddare.

Påverka företagen

  • Reklamera mera! Är du inte nöjd med kvaliteten på en vara? Reklamera den till butiken du köpt den i. Detta sänder en signal till tillverkaren att de behöver förbättra produkten. Enligt lag har du rätt att reklamera en vara som du köpt de senaste tre åren och som inte håller vad den lovar. På Hallå konsument! kan du läsa mer om precis hur du gör. Passa gärna på att fråga vad som kommer att hända med den reklamerade varan, eftersom den helst ska leda till någon form av förändring i slutänden (till exempel bättre kvalitet) – så att den inte bara slängs i papperskorgen bakom kassan.
  • Kontakta företagen! Säg vad du tycker om företagens produkter eller hållbarhetsarbete genom att maila dem. Vi har gjort en mall så att du lätt kommer igång. Eller ställ frågor i deras sociala medier-kanaler! De flesta företag använder sina sociala medier som en förlängd kundtjänst och brukar vara snabba på att svara. Genom att ställa frågorna publikt hjälper du även andra konsumenter att få svar – och inspirerar fler att höra av sig. Läs mer i guiden Höj rösten
  • Skapa efterfrågan! Saknar du ett vettigare val? Efterfråga återbrukade material, hyrkläder, secondhand, reparationstjänster och remake. En mailmall hittar du här.

Förändra normer

  • Snacka! Vi människor är flockdjur – vi inspireras och gör som alla andra. Genom att vara en bra förebild kan du få andra att ändra sitt beteende, och genom att prata om hur du gör blir det lättare att få med fler på tåget. Använd sociala medier, arrangera en föreläsning eller starta en samtalsgrupp. Föreslå förändringar på ditt arbete eller på barnens skola/förskola. (Till exempel en byteshylla, att det ska vara fritt fram att plocka ur borttappat-lådan eller ordna en gratis-loppis i slutet på varje termin.) Våga fråga grannar och vänner om de har kläder som du eller familjen behöver – de flesta blir glada av att få en chans att hjälpa andra! Du kan också erbjuda avlagda plagg till någon du tror vill ha och behöver dem. Gör ett inlägg på Facebook för att förändra normen, sakta men säkert. Att du efterfrågar eller erbjuder gör att andra också vågar!
  • Erbjud dina kunskaper! Kan du mycket om kläder eller är bra på att sy eller laga? Erbjud dig att visa och lära andra hur du gör. Håll en kurs, bjud in dig själv till barnens skola eller samla vännerna på en lagnings-AW.

Så här kan du påverka andra

Nu vet du vad du kan göra för egen del, men för att förskjuta normer och skapa riktig, långsiktig förändring behöver vi vara många som gör samma sak. Då behöver vi lyfta blicken, gå utanför våra egna fyra väggar och påverka andra. Vi vet att ett plaggs största klimatpåverkan sker under produktionen, så det vi behöver göra är att få de plagg som redan är producerade att leva ett långt (och välanvänt!) liv. Samtidigt vill vi påverka de som producerar nytt (företagen) och de som lagstiftar kring textilproduktion och -konsumtion (politikerna).

Cirkulera mera

Ett grymt sätt att påverka är att vara den som startar en fungerande infrastruktur för att skicka vidare och ta emot använda plagg. Här är några sätt!

  • Arrangera ett klädbyte eller sätt igång en vandrande kasse där du bor – såhär gör du.
  • Slå dig slang med barnens förskola, grannar, din idrottsförening eller med vänner och ta ett initiativ kring kläder. Du kan till exempel ta kontakt med alla föräldrar och fråga om det finns ett intresse för en ”arvegodslåda” på förskolan, eller be personalen om hjälp att lösa en byteshylla. Säsongsbetonade saker som lucialinnen och tomtedräkter kanske kan skänkas när de blir urvuxna så att förskolan/skolan får en ”garderob” med den typen av plagg så att kommande årskullar inte behöver köpa alls?
  • Fixa en gemensam festgarderob. Ibland vill vi ha nåt “nytt” på kalaset. Varför inte gå ihop med några vänner och samla ihop alla era festplagg (+ skor + väskor + smycken) i en gemensam, virtuell garderob! Fota av och lägg upp i ett album på Google drive, Facebook, Instagram eller liknande, eller starta en konversationstråd där ni efterlyser plagg och accessoarer att låna inför partajen. Festplagg används så sällan att de gott kan få dansa lite oftare!

Mer om klädernas klimatpåverkan

Att producera ett kilo ny textil resulterar i växthusgasutsläpp på mellan 10 och 40 kg koldioxidekvivalenter beroende på energislag och fiber eller material. En viktig grej att veta är att hur textilen är producerad i princip alltid påverkar mycket mer än vad fiber- eller materialvalet gör. Hela 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen. Det innebär alltså att volymerna av nya textilier har större betydelse än vad de består av för material (och därför gör det inte så stor skillnad om kläderna består av återvunnet material så länge de massproduceras i stora volymer i fabriker som drivs med fossila bränslen).

Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är i dagsläget kopplat till inköp av nyproducerade varor. Då är både klimatpåverkan från produktionen och konsumenternas transport från butik inräknat. Under 2019 sattes omkring 141 100 ton kläder och hemtextil på den svenska marknaden. Det innebär att vi köper 13,7 kilo kläder och hemtextil per person och år.

Källa: Naturvårdsverket

Dela gärna den här guiden,tillsammans gör vi skillnad!

Galet i garderoben

850 000 varv runt jorden med bil. Så långt kan vi köra innan vi kommer upp i den svenska textilkonsumtionens utsläpp. Vår “nätta” konsumtion av textilier orsakar nämligen över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Genom att använda ett plagg dubbelt så länge istället för att köpa ett nytt, minskar du klimatutsläppen med nära 50 procent! Men den största förändringen kan du göra genom att inspirera andra och få till storskalig förändring för fler. Genom att du påverkar med din garderob, plånbok och röst blir det enklare för andra att hoppa på det  cirkulära tåget mot framtiden.

Källa: Naturvårdsverket

Kanske är du precis i början, eller så har du redan testat flera grejer för att förändra ditt beteende. Oavsett finns det alltid något mer du kan sätta tänderna i! Utmana dig själv i någon av våra utmaningar. Ta gärna med en kompis på resan genom att dela och uppmana hen att anta samma utmaning. Det blir både roligare och större klimatnytta då!

Laga ett plagg

Se till att fixa ett plagg som gått sönder. Plocka fram nål, tråd och kunskaperna från syslöjden. Om vi blir bättre på att använda de kläder vi redan har minskar behovet av och efterfrågan på produktion av nya kläder. Att tröjan får förlängt liv spelar roll eftersom över 90 procent av all klimatpåverkan är kopplat till produktionen och transporten. Och du, om du inte har tid att laga själv, gynna en skräddare!

Ladda ner delbart material

Ge dig själv en köpfri månad

Genom att pausa din klädkonsumtion blir det lättare att upptäcka vad du har i din egen garderob och du får bättre koll på hur ditt köpbeteende ser ut. Medelsvensson köper runt 50 nya plagg om året. Det betyder drygt ett nytt plagg i veckan, och de flesta av oss använder inte ens hälften!

Ladda ner delbart material

Fixa ett klädbyte

Klädbytardagar är en rolig grej som brukar dyka upp allt oftare här och var, håll utkik efter en nära dig eller dra ihop en egen! Du kan göra skillnad genom att se till att många plagg cirkulerar och får ett längre liv – samtidigt som du inspirerar fler att upptäcka och använda secondhand! Här hittar du hur du gör.

Ladda ner delbart material

Det här kan du göra själv

Hur ser det ut i din egen garderob? Är den fylld till bredden eller hänger där bara noga utvalda plagg? Hur mycket är köpt nytt respektive begagnat? Hur stor är högen med plagg som behöver tas om hand (knepiga fläckar, tappade knappar, hål) – och vet du hur du ska lösa problemen? Den egna garderoben är en bra startpunkt, och här kommer några tumregler att ha i bakhuvudet:

  • Minska din konsumtion av nyproducerat. 80% av ett plaggs klimatpåverkan sker när det produceras. Genom att tänka andra hand i första hand slipper du alltså merparten av utsläppen. När du vill ha eller behöver ett “nytt” plagg, handla det secondhand.
  • Använd dina kläder så länge som möjligt. Tvätta sparsamt (eftersom tvätt sliter på plaggen) och laga när det behövs. Om du inte vill eller kan själv, lämna in till skräddare som fixar det på ett kick!
  • Skicka vidare utrensade plagg till nya användare. Ge bort till vänner, sälj, skänk till loppis eller inspirera fler att bära begagnat genom att ordna ett klädbyte eller en vandrande kasse. Vi har en lathund till hur du gör!
  • Handla för framtiden. När du köper nytt, välj plagg av god kvalitet som du vet att du kommer använda länge och som går att ta hand om på ett rimligt sätt. Låt köpet ta tid, så du hinner leta upp schyssta företag som du känner dig okej med att stötta/gynna.
  • Lär dig laga! Idag slängs många, många plagg – 7,5 kilo per person och år – i restavfallet, och mer än hälften hade gått att använda längre. Genom att lära dig hantera de vanligaste skavankerna kan du hålla liv i dina favoritplagg längre, även om plånboken inte skulle räcka för att anlita skräddare.

Påverka företagen

  • Reklamera mera! Är du inte nöjd med kvaliteten på en vara? Reklamera den till butiken du köpt den i. Detta sänder en signal till tillverkaren att de behöver förbättra produkten. Enligt lag har du rätt att reklamera en vara som du köpt de senaste tre åren och som inte håller vad den lovar. På Hallå konsument! kan du läsa mer om precis hur du gör. Passa gärna på att fråga vad som kommer att hända med den reklamerade varan, eftersom den helst ska leda till någon form av förändring i slutänden (till exempel bättre kvalitet) – så att den inte bara slängs i papperskorgen bakom kassan.
  • Kontakta företagen! Säg vad du tycker om företagens produkter eller hållbarhetsarbete genom att maila dem. Vi har gjort en mall så att du lätt kommer igång. Eller ställ frågor i deras sociala medier-kanaler! De flesta företag använder sina sociala medier som en förlängd kundtjänst och brukar vara snabba på att svara. Genom att ställa frågorna publikt hjälper du även andra konsumenter att få svar – och inspirerar fler att höra av sig. Läs mer om detta i guiden Höj rösten
  • Skapa efterfrågan! Saknar du ett vettigare val? Efterfråga återbrukade material, hyrkläder, secondhand, reparationstjänster och remake. En mailmall hittar du här.

Förändra normer

  • Snacka! Vi människor är flockdjur – vi inspireras och gör som alla andra. Genom att vara en bra förebild kan du få andra att ändra sitt beteende, och genom att prata om hur du gör blir det lättare att få med fler på tåget. Använd sociala medier, arrangera en föreläsning eller starta en samtalsgrupp. Föreslå förändringar på ditt arbete eller på barnens skola/förskola. (Till exempel en byteshylla, att det ska vara fritt fram att plocka ur borttappat-lådan eller ordna en gratis-loppis i slutet på varje termin.) Våga fråga grannar och vänner om de har kläder som du eller familjen behöver – de flesta blir glada av att få en chans att hjälpa andra! Du kan också erbjuda avlagda plagg till någon du tror vill ha och behöver dem. Gör ett inlägg på Facebook för att förändra normen, sakta men säkert. Att du efterfrågar eller erbjuder gör att andra också vågar!
  • Erbjud dina kunskaper! Kan du mycket om kläder eller är bra på att sy eller laga? Erbjud dig att visa och lära andra hur du gör. Håll en kurs, bjud in dig själv till barnens skola eller samla vännerna på en lagnings-AW.

Så här kan du påverka andra

Nu vet du vad du kan göra för egen del, men för att förskjuta normer och skapa riktig, långsiktig förändring behöver vi vara många som gör samma sak. Då behöver vi lyfta blicken, gå utanför våra egna fyra väggar och påverka andra. Vi vet att ett plaggs största klimatpåverkan sker under produktionen, så det vi behöver göra är att få de plagg som redan är producerade att leva ett långt (och välanvänt!) liv. Samtidigt vill vi påverka de som producerar nytt (företagen) och de som lagstiftar kring textilproduktion och -konsumtion (politikerna).

Cirkulera mera

Ett grymt sätt att påverka är att vara den som startar en fungerande infrastruktur för att skicka vidare och ta emot använda plagg. Här är några sätt!

  • Arrangera ett klädbyte eller sätt igång en vandrande kasse där du bor – såhär gör du.
  • Slå dig slang med barnens förskola, grannar, din idrottsförening eller med vänner och ta ett initiativ kring kläder. Du kan till exempel ta kontakt med alla föräldrar och fråga om det finns ett intresse för en ”arvegodslåda” på förskolan, eller be personalen om hjälp att lösa en byteshylla. Säsongsbetonade saker som lucialinnen och tomtedräkter kanske kan skänkas när de blir urvuxna så att förskolan/skolan får en ”garderob” med den typen av plagg så att kommande årskullar inte behöver köpa alls?
  • Fixa en gemensam festgarderob. Ibland vill vi ha nåt “nytt” på kalaset. Varför inte gå ihop med några vänner och samla ihop alla era festplagg (+ skor + väskor + smycken) i en gemensam, virtuell garderob! Fota av och lägg upp i ett album på Google drive, Facebook, Instagram eller liknande, eller starta en konversationstråd där ni efterlyser plagg och accessoarer att låna inför partajen. Festplagg används så sällan att de gott kan få dansa lite oftare!

Mer om klädernas klimatpåverkan

Att producera ett kilo ny textil resulterar i växthusgasutsläpp på mellan 10 och 40 kg koldioxidekvivalenter beroende på energislag och fiber eller material. En viktig grej att veta är att hur textilen är producerad i princip alltid påverkar mycket mer än vad fiber- eller materialvalet gör. Hela 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen. Det innebär alltså att volymerna av nya textilier har större betydelse än vad de består av för material (och därför gör det inte så stor skillnad om kläderna består av återvunnet material så länge de massproduceras i stora volymer i fabriker som drivs med fossila bränslen).

Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är i dagsläget kopplat till inköp av nyproducerade varor. Då är både klimatpåverkan från produktionen och konsumenternas transport från butik inräknat. Under 2019 sattes omkring 141 100 ton kläder och hemtextil på den svenska marknaden. Det innebär att vi köper 13,7 kilo kläder och hemtextil per person och år.

Källa: Naturvårdsverket

Dela gärna den här guiden,tillsammans gör vi skillnad!