Att cirkulera grejerna är inget nytt. Förr i tiden var det mycket vanligare att vi lånade och ärvde av varandra, men i dagens konsumtionssamhälle är nyköp norm och vi triggas i stället att köpa en ny pryl för varje nytt behov (och begär). Det finns dock inget gammeldags över dagens nya digitala delnings- och hyrtjänster. Det ploppar upp nya roliga affärsidéer i olika branscher så gott som varje vecka. Hoppa på det cirkulära tåget mot en ljus framtid!

• Handla secondhand för att ge fler saker ett längre liv (och minska efterfrågan på nyproducerat).
• Hyr eller låna grejer när du bara behöver något för en stund.
• Hyr eller låna ut grejer du inte behöver, så fler kan undvika nykonsumtion.
• Reparera saker som går sönder så behöver de inte ersättas.

Vi människor är flockdjur och gör gärna som andra. Var den första i ditt kvarter att skaffa solceller! Eller var generös med dina ägodelar och erbjud att låna ut verktyg och annat som inte används så mycket. Att vara en förebild är alltid en bra start för att skala upp din egen klimatnytta. Förändra normen genom att våga fråga när du själv behöver något. Folk gillar att hjälpa när de kan och som en bonus kommer andra att känna att det är lättare att själva fråga när de behöver något.

• Utmana grannen i klimatkalkylatorn. De största personliga utsläppen står oftast biffen, bostaden och bilen för. Klimatkalkylatorerna uppfanns faktiskt av oljebolagen en gång i tiden, för att flytta fokus bort från sig själva och till individen. Men, det är faktiskt ett ganska praktiskt verktyg trots allt! Testa hur du ligger till i en klimatkalkylator, så ser du var dina största utsläpp finns – så du kan lägga energin där det ger störst effekt. Men vaddå? Ska vi fokusera på individen? Ja och nej.
  Är det bilen som är ditt största utsläpp? Kanske vill du börja cykla och åka kollektivt ? Ja, då kanske du snart inser att det knappt finns några cykelbanor och kollektivtrafiken går tok för sällan – då måste vi ändra samhället för att kunna sänka våra inviduella utsläpp, right? Allt hänger ihop. Börja med dig själv – påverka sedan samhället så det blir enklare för fler att göra rätt.
  Det kan vara bra att göra några olika eftersom de mäter på olika sätt, så att du får fram något slags snitt. Sen kan du utmana grannen i vem som kan sänka mest på ett år! 
  • WWFs Klimatkalkylatorn
  • Klimatkontot
  • Svalna
  • Climatehero

• Skapa klimatgrupp i bostadsrättsföreningen. Att börja prata om klimatutmaningarna och tillsammans göra något åt dem är det bästa sättet att förvandla ångest till handlingskraft. Tillsammans kan ni faktiskt förändra er boendemiljö och ert närområde till det bättre, samtidigt som ni lär känna varandra – win/win! Inspireras gärna av tipsen på aktiviteter i den här listan. Du kan också ordna en föreläsning, skapa ett bytesrum eller samlas runt någon annan, för er aktuell och viktig fråga. Bor du i hyresrätt? Då kan du starta en grupp genom Hyresgästföreningen. 
• Ordna kvartersloppis. Dra ihop trappuppgången, gatan eller kvarteret till en härlig gatuloppis. Använder du din egen mark behövs inget tillstånd, men vill du använda trottoarerna så kirrar du tillstånd i ett huj via polisens hemsida. Lätt som en plätt! Sätt upp skyltar eller sprid genom sociala medier. Vill du ha hjälp, använd vår lathund. 
• Främja biologisk mångfald. Ge de få bin och insekter vi har kvar något att tugga på och främja den biologiska mångfalden med odling. På nätet finns mycket information om bivänliga växter, och hur vi ska tänka för att det ska finnas passande växter från tidig vår till sen höst. Det kan också vara bra att veta att gräsmattor bidrar i princip noll till bin, natur och biologisk mångfald, så att lata sig och låta blommorna sticka upp ur gräsmattan är en klimatgärning! Det här projektet är perfekt att engagera fler i, genom att ta initiativet till en gemensam odling eller trädgårdsträffar för att utbyta fröer, sticklingar, hela plantor eller skörd! Du kan också höra med hyresvärden, fråga styrelsen i din bostadsrättsföreningen eller kolla med kommunen om ni kan använda en bit mark för att ställa upp några pallkragar eller anlägga en blomsteräng. Dra ihop ett gäng som vill odla med dig och sätt spaden i jorden. Vill du lära dig mer om biologisk mångfald? Naturskyddsföreningen guidar dig! 
• Bytesrum. Finns det en liten vrå över i er fastighet? Gör om det till ett bytesrum! Sätt upp tydliga regler för vad som får lämnas, organisera gärna upp med skyltar så att exempelvis alla böcker ställs på samma ställe (så att det inte blir en massa kaosiga kassar med diverse i) och se till att det finns en eller ett par ansvariga som turas om att se till att det ser snyggt ut. Rensa ordentligt en eller ett par gånger per år.
• Verktygslån. Det enklaste är att använda sig av ett redan existerande kommunikationsforum. Kanske har ni en facebookgrupp i området/kvarteret/huset? Om inte, starta en! Bara att ställa frågan när du behöver borra upp en hylla eller såga till en bräda.
• Fixarverkstad i bostadsrättsföreningen eller kvarteret.  Genom att laga och ta hand om de saker vi redan äger i stället för att köpa nytt sparar vi in många kilo koldioxid. Kanske har ni något outnyttjat rum i er bostadsförening? Om du bor i hus, kan du erbjuda ett skjul eller något annat uthus för ändamålet? Och bor du i hyresrätt, be hyresvärden. På så vis kan ni skapa ett gemensamt verktygsförråd, där alla som vill bidra lägger in sina (namnade) verktyg. Som bonus så slipper alla också förvara dem inne i lägenheten! En lista för vem som lånat vad kan vara bra om någon glömmer att lägga tillbaka. Det finns också företag som erbjuder färdigkittade verktygsförråd för bostadsområden.
• Gå med i styrelsen. Engagera dig i styrelsen i din bostadsrättsförening, byalag eller hyresgästförening så kan du vara med och påverka vid exempelvis renoveringar och investeringar som görs i föreningen så att valen blir så klimatsmarta som möjligt.