Hej Elin Bergman, expert på cirkulär ekonomi och COO för Cradlenet – världens äldsta cirkulära ekonomi- nätverk. Nu tar vi det från början, vad ÄR cirkulär ekonomi?
– I dag lever vi i en slit-och-släng-ekonomi, där vi köper en massa onödiga saker och kläder av dålig kvalité som ofta är gjorda av fossil energi och av ohållbara material. De är producerade för att snabbt gå sönder och slängas bort, för att man sedan ska köpa nytt igen. Och så håller vi på som om planetens resurser inte kan ta slut. I en cirkulär ekonomi så använder man istället allt så resurseffektivt och länge som möjligt för att behålla värdet av resurserna så hög som möjligt. Inget går till spillo. Hus, infrastruktur och vägar designas och byggs av redan recirkulerade material som produceras på ett så hållbart sätt som möjligt. Tanken är att de ska hålla i många generationer. I en cirkulär ekonomi designas produkter av högsta möjliga kvalitet och för att kunna uppgraderas, repareras och om möjligt delas i stället för att ägas. Man brukar säga att om vi går över till cirkulär ekonomi så kan man minska den globala klimatpåverkan med mellan 45-70% och att det är en absolut nödvändighet för att vi ska nå klimatmålen i Parisavtalet.

Ah, så i stället för att köpa sju kappor, så kan en köpa en kappa sju gånger genom uthyrning, reparation och redesign exempelvis. Vilka smarta cirkulära affärsmöjligheter finns det?
– Det finns en uppsjö av cirkulära affärsmodeller som fokuserar på hållbar design, tjänster, upcycling, uppgraderingar, återbruk, återvinning, symbios och många, många fler. Det som enar dem alla är att samtliga handlar om resurseffektivitet och värdebevarande.

Hur kan linjära företag bli cirkulära med enkla medel?
– Vill man börja i någon ände som många på företaget kan relatera till så är ett bra ställe att se över det avfall man har, speciellt om man arbetar inom ett tillverkande eller producerande företag. För avfallet är egentligen inte ett avfall, det är värdefulla resurser på fel plats.

Kan du ge exempel på innovativa, smarta cirkulära lösningar som har testats?
– Cirkulära affärsmodeller har funnits länge.  Ett av de företag som var först med att testa tjänstebaserade affärsmodeller – som handlar om att man slutar sälja en produkt och säljer den som en tjänst istället, men att företaget behåller ägandet av produkten – var Rolls Royce som slutade sälja flygplans-och båtmotorer och började sälja tjänsten flygplans-och båtmotorer istället. Man betalade istället för antal timmar man använder dem. ”Power by the Hour” kallas tjänsten. Rolls Royce ser då till att motorerna håller så länge som möjligt och reparerar och uppgraderar dem och då är det viktigt att de har så hög kvalité som möjligt och håller länge.

Har du något medskick till företag som vill ställa om, men inte vet var de ska börja?
– Det finns en uppsjö med webbsidor, poddcasts, rapporter och handböcker om hur man kan gå tillväga.
Nordic Innovation har exempelvis tagit fram en Playbook som rådger hur man kan gå tillväga.
Vi på Cradlenet har även tagit fram en metod för företag som vill testa på tjänstebaserade affärsmodeller.

Sverige ligger ju ganska långt efter, exempelvis Nederländerna (vars ekonomi är 24,9% cirkulär jämfört med Sveriges ekonomi är 3,4% cirkulär. Varför ser det ut så här? Och hur får vi fart?
– Nederländerna är ett litet land rent geografiskt med lite naturresurser och hög befolkningstäthet, så att vara resurseffektiva ligger därför i deras kultur. I Sverige har vi mindre befolkningstäthet och har mycket mer naturresurser och vi har inte behövt tänka på att vara resurssnåla. Och i vår kultur så har vi lärt oss av företag som H&M och IKEA att köpa nya och billiga kläder ofta och att slänga ut helt fungerande kök och bygga nya när vi flyttar. Ett stort problem är att vi är så rika att vi har råd att bete oss så här illa och resursslösande.

Vad ska vi konsumenter efterfråga (från företag, stad, kommun, region, land) för att få lite action när det gäller cirkulära satsningar?
– Det viktigaste nu är att politiken sätter igång, ökar sina cirkulära ambitioner för att ställa om samhället för att bli mer resurseffektivt i grunden. Just nu ökar utsläppen i Sverige när de borde gå ner, och här är cirkulär ekonomi ett starkt verktyg för att vända denna negativa trend. Så det konsumenterna kan göra är att trycka på sina politiker och se till att de skärper sig och ökar takten i omställningen.