Till Koglin är forskare och docent inom trafikplanering, med fokus på cykling och cykelplanering. Han var också – fram tills innan sommaren 2024 – medlem i klimatpolitiska rådet i Lund, men hoppade av när Lund bestämde sig för att betala en avfart på E22:an.

alls tar hänsyn till rådets rekommendationer.

 

Hej Till Koglin! Varför hoppade du av klimatpolitiska rådet?
– Jag hoppade av för att Lunds kommuns politiker beslutade att lägga 173 miljoner kronor på att bygga ut E22 motorväg. Detta går stick i stäv mot forskningen för hållbar mobilitet. Beslutet kom trots att rådet tidigare kritiserat utbyggnaden och manade politikerna att gå emot Trafikverket. Även nu i efterhand tycker jag att det var rätt beslut. Det finns ingen mening med att sitta i ett råd, lägga tid på detta utan kompensation och se att politikerna inte
alls tar hänsyn till rådets rekommendationer.

Kommunstyrelsens ordförande i Lund säger att beslutet redan fanns att bygga avfarten och det var endast beslut kring betalningen som togs nu. Fanns det
fortfarande en möjlighet att ändra beslutet om själva avfarten, enligt dig?
– Det är sant. Beslutet togs av Trafikverket. Men om Lund hade vägrat medfinansierar utbyggnaden och göra planläggningsarbete hade Trafikverket kanske backat från beslutet. Åtminstone hade man visat att Lund står för en hållbar utveckling och är emot detta. Även om utbyggnaden hade skett.

Varför är det dåligt att bygga nya avfarter eller bredare vägar?
– Att bygga ut bilinfrastrukturen leder enbart till mer biltrafik. Det kallas för inducerad trafik och bygger på en enkel nationalekonomisk teori om att öka utbudet skapar en större efterfrågan. USA är det bästa exemplet på detta och det finns ingen forskning som säger motsatsen. Med ökad bilism ökar också trängseln i staden och på motorvägen, och inte minst ökar utsläppen.

Hur ser förhållandet mellan utökade vägar, motorvägar och avfarter ut jämfört med antalet bilar i Sverige?
– Sverige är ett mycket väl utbyggt motorvägsnät och faktiskt fler motorvägskilometer per invånare än USA. Att bygga ut det ännu mer är absolut fel väg att gå om man vill nå klimatmålen, skapa hållbara och attraktiva städer och öka folkhälsan. Bilägandet ökar i Sverige, men för att skapa ett mer hållbart transportsystem måste detta minska vilket inte sker om man utökar infrastrukturen.

Hur påverkar bilismen klimatet och miljön? Finns det andra aspekter att ta hänsyn till än bara utsläppen?
– Bilismen har en mycket negativ påverkan på miljön och klimatet och det gäller oavsett drivmedel. Produktionen av en elbil kräver minst dubbel så mycket energi än för en vanlig bil. Dessutom skapas det stora problem genom exempelvis litiumgruvor. Andra aspekter som måste
beaktas är platsen en bil tar. Bilar står still mer än 90% av tiden, och kräver mycket plats. Var ska alla bilar stå och hur ska våra tätorter planeras för att ta hand om alla parkerade bilar?
Ska vi inte planera staden för oss människor istället för bilar? Vidare är säkerhet en viktig aspekt. Bilar är farliga för alla som inte sitter i bilen och det blir värre ju större bilen är. Detta är bara några negativa aspekter.

Är utvecklingen, att det byggs bredare vägar och fler avfarter, något som ser likadant ut över hela Sverige eller skiljer sig synen på vägar och bilism mellan olika
kommuner?
– Bilismen skiljer sig mellan kommunerna i Sverige och det byggs inte lika mycket bilinfrastruktur i alla kommuner så klart. Men tendensen nationellt är tyvärr så att bilen ökar
sina andelar.

Hur ser synen på bilism ut i Sverige jämfört med världen?
– Sveriges syn är nog ganska lik i alla fall Europas. Men det finns så klart länder som gör mer mot bilismen och framförallt städer, som Nederländerna med Amsterdam och Utrecht, eller Danmark med Köpenhamn. Belgien är också inne på en bra linje och har städer som
begränsar biltrafiken kraftigt, precis som Tyskland. Men de bilproducerande länder, som Sverige och Tyskland, vill nog inte begränsar bilen allt för mycket.
USA är ju ett land som är känt för att prioritera bilen, men nu har en rörelse bland unga spridit sig, där de väljer bort körkortet.

Vad tror du om liknande trender, kan det vara något som påverkar bilens ställning som transportmedel? Eller är det bara en övergående fluga?
– Det kan det absolut. Vi ser redan idag att bilens betydelse minskar i USA och vi kan se liknande trender i Frankrike och Tyskland. Man får bara hoppas att planeringen och politiken hänger med i dessa svängar.

Finns det några länder som har hittat ett framgångsrikt sätt att bromsa antalet bilar?
– Definitivt Nederländerna. Men efter pandemin är det många länder och inte minst städer som driver utvecklingen framåt som Gent i Belgien eller Paris för den delen.

Vad skulle du säga är det viktigaste att göra för klimatet när det kommer till trafikplanering och transport?
– Vi måste erbjuda bättre alternativ till bilen, framförallt en fungerade, välutbyggd och billig kollektivtrafik kopplad till bra cykelinfrastruktur där det behövs, och minskade hastigheter för bilen, helst 20 km/h. Då behövs ingen extra infrastruktur för cykeln och bilens restidsfördelar
minskar.

Vad är det viktigaste budskapet du skulle vilja skicka ut till svenska folket, vad ska vi tänka på när det kommer till vårt sätt att transportera oss?
– Tänk på att de aktiva transportmedel som att gå och cykla ger stora positiva hälsoeffekter och är billiga, mycket billigare än bilen.