Vad är det du forskar på och vad är målet med forskningen? Om du skulle förklara det för “dummies”.

– Miljöförstöring och sociala orättvisor. Jag undersöker hur “vi hamnade här”. Vilka politiska, ekonomiska och teknologiska processer, relationer och beslut föregick problemets uppkomst? Vilka alternativ försvann längs vägen?

Du har bland annat fokuserat på sojabönan. Vad är så spännande med den?

– Jag började intressera mig för sojabönan för drygt 20 år när jag gjorde min masteruppsats. Jag gjorde en mindre fältstudie (MFS) i Brasilien bland småbrukare och året efter arbetade jag med jordbruksutveckling i Uruguay. GDär och då såg jag hur soja började expandera kraftigt där, och hur den förde med sig dramatiska förändringar i teknologi, maktrelationer och miljökonsekvenser. Jag formulerade ett forskningsprojekt som fokuserade på sojaexpansionens konsekvenser i Uruguay, och fick en doktorandtjänst baserat på det.

Under de första åren låg alltså mitt forskningsfokus på konsekvenser av den snabba sojaexpansionen i producerande länder i Sydamerika. Över tid blev jag allt mer intresserad av hela den globala sojakedjan – inte minst hur det kunde komma sig att den globala efterfrågan på genmodifierad soja var så hög, trots att många känner till att sojan bidrar till skogsskövling och förlorad biologisk mångfald. Sojan är den genetiskt modifierade gröda som odlas på flest hektar i världen. Sojabönor, i form av sojamjöl och sojaolja, är en av världens mest handlade och mest finansierade jordbruksvaror.

Jag fick upp ögonen för de transnationella bolagen som koncentrerar större delen av den internationella handeln med soja, och som varit pådrivande aktörer i att få sojan till en huvudingrediens i djurfoder, och därmed en central komponent i ”billig” animalieproduktion.

I Forskning & Framsteg  står det att sojan står för nästan hälften av världens totala yta med genmodifierade grödor, och att bara vete, ris och majs odlas i större skala. Vad betyder det här och vad har det för inverkan på jorden och jordbruket?

– Forskning och utveckling inom genmodifierade grödor är dyrt. Den handfull av privata, transnationella företag som sysslar med detta, har starka incitament att främst satsa på de grödor i världen som odlas mest, därför att det är där de kan tjäna mest pengar genom sina starka patent (på 20 år) och “royalties”.

Den första genmodifierade sojan “Round-up Ready” var utvecklad och patenterad av Monsanto (ett företag som producerar konstgödsel och bekämpningsmedel reds anm) för att kombineras med ett särskilt ogräsmedel med glyfosat (Monsanto sålde det under varumärket Round-up). Själva sojafröet var alltså genetiskt modifierat för att “tåla” ogräsmedlet. Det blev väldigt billigt och enkelt för bönder att odla Round-up Ready soja, eftersom det billiga ogräsmedlet Round-up effektivt dödade allt som växte förutom själva sojaplantan.

Detta illustrerar hur företagen som tar fram nya genetiskt modifierade fröer ofta tar fram hela “teknologiska paket” med olika bekämpningsmedel som fröerna ska kombineras med.

Så sojabönan odlas på stora arealer och är orsaken till att områden avskogas. Vilket också då och då nämns när man pratar klimat. Utifrån din forskning och kunskap inom området, är det rättvist att sojabönan får detta dåliga rykte? Varför/varför inte?

– Sojabönan i sig förtjänar inte ett dåligt rykte. Problemet är ett globalt livsmedelssystem som drivs av vinstjakt och innehåller betydande stordriftsfördelar. Utifrån de handelsregler som finns idag, där sojan handlas “friare” än många andra jordbruksvaror, blir det ekonomiskt rationellt för en bonde i Europa, som föder upp grisar eller kycklingar, att köpa foder baserat på soja eftersom de vill få upp djuren i slaktvikt så snabbt och billigt som möjligt, så att de kan sälja sitt kött till ett konkurrenskraftigt pris och ändå gå med vinst.

Det kan dock hända att detta håller på att ändras, åtminstone i Europa där den nya lagstiftningen kring EUDR, från och med årsskiftet kommer att kräva att sojaimportörer kan visa att sojan de säljer till Europa inte bidragit till avskogning. Det finns dock risk att sojan som bidragit till skogsskövling säljs till Kina istället, som är världens största sojaimportör.

Kan sojabönan odlas på ett hållbart sätt?

– Soja kan odlas på ett hållbart sätt till exempel i växtföljder med andra grödor. Ett problem som många bönder i Sydamerika upplever, som skulle vilja odla soja på ett mer ekologiskt vis och utan kemikalier, är att de har svårt att få ekonomin att gå ihop då. Om man säljer ekologisk soja kan man få ett lite högre pris, men den prisskillnaden täcker inte den höga kostnaden det skulle innebära för bonden att bekosta transporter och logistik på ett sådant vis som garanterar att sojan inte blandas upp med soja som producerats på ett sämre sätt. En stor del av kostnadsstrukturen handlar nämligen om logistik. Fartygen som skeppar sojan kostar miljontals dollar i hamn, därför samarbetar alla handlare och blandar snabbt tonvis med soja i enorma siloanläggningar i hamn.

Vad innebär termen “matsäkerhet”?

– FAO, som är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, definierar termen med att “alla människor, vid alla tidpunkter, har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat. Detta innebär att de ska kunna tillgodose sina näringsbehov och få den mat de behöver för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv.” Alla länder i FN är också överens om att mat inte är som vilken vara som helst, men ändå säljs och köps den på den vanliga marknaden utifrån marknadens regler.

Vad är det viktigaste för att vi ska kunna ha matsäkerhet och ett hållbart jordbruk i framtiden, enligt dig? 

– Kritiker till ekologiskt jordbruk menar att det är lägre avkastning på ekojordbruk och att det därför inte är vägen att gå för en hållbar matproduktion. Men alla stora jordbruksprodukter är kulturprodukter, det ligger miljarder dollar av forskning bakom dem, och det har inte forskats lika mycket på ekologiska grödor. Det är med andra ord inte en bra och rättvis jämförelse. Man kan få upp ekojordbruk till samma nivåer som konventionella jordbruk, om vi lägger lika mycket pengar på att forska på hur. Soja hade långt ifrån samma avkastning tidigare, innan det investerades så mycket i sojaodlingen.

Att folk går hungriga och vi inte lever upp till matsäkerhet idag handlar inte främst om att maten inte räcker till, det handlar om att människor inte har råd. Dessutom slängs en tredjedel av all mat idag och köttproduktion tar mellan 4-9 så mycket mer mark för att skapa samma antal kalorier eller proteiner som om vi hade ätit grödorna direkt.

Köttkonsumtionen fortsätter att öka, inte i Europa, men i Asien och anledningen till det är till viss del att American Soybean Association har gått ihop med den amerikanska staten och drivit på köttätandet i Asien. Tidigare åt man i Asien sojabönan direkt i form av bönor, tofu och tempeh, så är det inte längre, nu äts sojabönan indirekt i en ökad köttkonsumtion, där djuren har ätit sojan som foder.

Sojan är en produkt som står för något större i det globala livsmedelssystemet, och vi kan titta på den för att se hur vi ska komma vidare i förändringen av det systemet. Sojan är så mångsidig och billig, vilket gör att den går att anpassa till de starkaste ekonomiska intressena. Men det är inte jättestor skillnad på soja, majs och vete, det är samma företag som är inblandade i alla dessa grödor. Allt storskaligt fungerar på ungefär samma sätt.