Tvärvetenskapligt institut utmanar för att hantera hållbarhet på nya sätt
Tidigare i år invigdes UUniCORN, ett institut på Uppsala universitet som ska forska på hållbarhet på ett nytt sätt, genom att korsa gränser och discipliner. Det betyder att forskning på teknik möter mindfulness och studier kring mänskliga behov möter biologisk mångfald.
UUniCORN fokuserar på forskning om målkonflikter inom hållbarhet, vilket låter som något av det svåraste man kan ge sig på – att ta sig an problem med många perspektiv och konflikter på vägen mot en gemensam lösning eller hantering av problemet. Mats Målqvist är professor i global hälsa och föreståndare för UUniCORN.
Text: Sofia Fransson

Hej Mats, hur ska ni angripa det här området, som verkar så komplext?
UUniCORN är ett initiativ som syftar till att främja tvärvetenskap just för att dessa frågor är så komplexa. Vi vill sammanföra forskare och andra intressenter, exempelvis civilsamhälle, myndigheter och företag, för att tillsammans studera och ta oss an de målkonflikter som finns i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Det görs redan mycket spännande och bra forskning inom Uppsala universitet, men vi tror att vi kan bli ännu bättre genom att arbeta, lära och inspireras mer tillsammans.
Är ert mål att hitta lösningar på problemen eller är målet att lyfta fram och tydliggöra de olika perspektiven och konflikterna?
Vårt mål är att identifiera, analysera och navigera målkonflikterna. Ibland kan det handla om att få ett annat perspektiv på utmaningen och därmed hitta en lösning eller lösa knutar. Men många gånger finns inte några givna lösningar, många av utmaningarna är istället dilemman, eller predikament (svåra situationer) i värsta fall, och vi behöver hitta sätt att hantera och navigera dem snarare än att leta efter en lösning. Ibland kan till och med försöken att lösa ett problem förvärra situationen.
En lösning är när problemet inte längre finns, medan hantering är att vi behöver väga olika intressen som kommer att finnas kvar. Som exempel kan vi ta behovet av bostäder och behovet av landanvändning till andra ändamål som till exempel matproduktion, eller matproduktion och bevarande av biologisk mångfald. En ”lösning” kanske är att odla i staden vilket kräver mer energi vilket leder till ökade temperaturer som begränsar möjligheterna till matproduktion. Att hantera kanske handlar om att balansera ytanvändningen om det är möjligt.
Hur ser ni på fortsättningen efter att era forskningsresultat är presenterade? Vad är er förhoppning ska hända då?
Vår ambition är att inte bara jobba tvärvetenskapligt, utan även transdisciplinärt (gränsöverskridande när det kommer till kunskap och perspektiv), vilket innebär att aktörer utanför akademin är med i alla steg av forskningsprocessen. Genom detta arbetssätt skapar vi inte bara möjligheter och plats för olika perspektiv, vi hoppas också göra forskningen mer relevant och med en naturlig fortsättning och förlängning. Målet är att forskningsresultaten är en del av en process utan ett tydligt slut.
Ledord för ert uppdrag säger ni är Re-Think, Re-Search och Re-Pair, vad menas med det?
Att vi vill utmana de former och strukturer vi vanligtvis arbetar inom i akademin. Att vi ska våga tänka nytt (re-think), att en reflekterande och ifrågasättande forskning är i centrum (re-search) och att vi gör det tillsammans med många aktörer (re-pair). Re-pair syftar också på att återställa eller återskapa som en påminnelse att vi behöver gå bortom hållbarhet som tankesätt och sträva efter en bättre framtid.
De sex forskningsinitiativ ni har igång nu har ett brett spektra, från “Biologisk mångfald och naturresursanvändande” till “Att hantera affektiv polarisering – Mindfulness för politiskt beslutsfattande”, kommer de olika forskningsinitiativen att mötas över gränserna på något sätt? Eftersom allt till slut på något sätt påverkar varandra, biologisk mångfald påverkas av politiken som förs.
Ja, det är vår förhoppning. I ett första steg handlar det om att bygga ”community” mellan olika forskare och mellan forskare och samhällsaktörer, i nästa steg kan nya projekt utvecklas och mötas över gränserna. Det är just det som är tvärvetenskapens och transdisciplinäritetens idé, att samskapa kunskap och interventioner för en bättre värld.
Vad ser du som de stora utmaningarna för forskningen ni bedriver?
En stor utmaning är just detta med tvärvetenskap. Det finns starka strukturer inom akademin som premierar specialisering och att forskarna arbetar inom sitt eget ämne.
Utifrån din expertis och erfarenhet, vad önskar du att vanliga människor tog till sig och gjorde för att bidra till ett mer hållbart samhälle?
För att skapa ett hållbart samhälle behöver vi både engagemang från gräsrotsnivå och förändringar på politisk och strukturell nivå. Att engagera sig och vara medveten om sin egen roll i det större systemet är jätteviktigt, samtidigt som det är viktigt att vara medveten om att systemiska förändringar är nödvändiga.
Uppskattar du Klimatklubbens arbete?
Stötta oss genom att swisha en gåva eller bli medlem!
Tack för att du bidrar till att vi kan påverka, sprida fakta, inspirera, pressa på, samverka och ge stöd åt våra många, grymma lokalklubbar runt om i landet.
Tillsammans gör vi skillnad!