Klimathoppet, tjugo minuter framtidstro med Camilla Kvartoft

Hej, Camilla Kvartoft, journalist och programledare, nu aktiv med SVT-programmet “Klimathoppet”!

Jag tror att många vill känna lite mer hopp i klimatfrågor, så det blir kul att höra om ditt program “Klimathoppet”. Men först, vem är du?

– Jag har jobbat som journalist i massor med år och sänt samhällsprogram som Veckans brott och Agenda på SVT. Jag bor och är uppvuxen i Stockholm och har man, två döttrar 17 och 21 år och en labradoodle. Mitt största intresse är hästar och ridning och jag gillar också skidåkning och att titta på brittiska deckarserier. 

Klimathoppet har premiär 14 mars i SVT1 och SVT Play, med hoppingivande berättelser om klimatomställning runtom i landet. Vad är din övergripande känsla av programmet? Ger det hopp?

– Namnet “Klimathoppet” har en dubbel betydelse, både hopp som i framtidstro och hopp som i ett kliv framåt. Det pågår just nu en historisk klimatomställning i samhället och vi undrar var vi ska landa. Klimatfrågan är ju så stor och kan kanske skapa en känsla av hopplöshet men vi hoppas att man inte ska känna så när man tittar på det här programmet. 

Vi vill skildra vad som händer just nu i omställningen, vilka vägval vi står inför och vilka lösningar det finns för att få ner utsläppen.  

Du har programlett bland annat “Veckans brott” och  P1-Morgon under många år. Vad fick dig att nu vilja hålla i ett program om konstruktiva sätt att bemöta klimatkrisen?

– Jag har alltid tyckt det varit utmanande att försöka göra stora svåra samhällsfrågor begripliga. Så det känns självklart att tacka ja till att göra ett klimatprogram. Det är viktiga frågor där partierna inte är helt överens om vägvalen och jag har ju lång erfarenhet av att bevaka politiska frågor. 

Det är en svår balansgång mellan krisinsikt och hoppfullhet kring klimatkrisen. Vad jag förstått finns både och i Klimathoppet. Upplever du att det varit svårt att balansera mellan hopp och allvar?

– Det är en viktig fråga. Vi vill verkligen inte förminska utmaningarna med klimatfrågan men vill samtidigt visa att det händer mycket saker. Det finns ett stort engagemang, men det finns också stora utmaningar. Vissa tycker att omställningen går för fort, och vi vill lyfta fram alla röster. Jag hoppas att man ska känna sig lite klokare när man sett våra program. Vi vill både folkbilda och ge utrymme för debatten och olika åsikter. Första avsnittet handlar om hur vi märker av klimatförändringarnas effekter i Sverige och hur bråttom det är att få ner utsläppen. Och en av ungdomarna från föreningen Aurora som stämt staten för att klimatomställningen går för långsamt kommer i första avsnittet få möta klimatminister Romina Pourmokhtari. Övriga avsnitt kommer bland annat handla om elbilar, hur man ska få ner utsläppen från flyget, om vi måste äta mindre kött och hur klimatkompensation funkar. 

Ofta har de som drabbas hårdast också goda lösningar, men kommer inte till tals. Det gäller inte minst samer, som levt nära naturen i årtusenden. Upplever du att det varit möjligt att samla in berättelser från en bred representation av människor?

– I vårt premiärprogram har vi faktiskt träffat samer som berättar hur renskötseln påverkas när laven fryser och renarna måste stödutfodras. Och vi träffar unga som ägnar sig åt motorsport och tycker det verkar svårt att köra epa-traktorer på el. Våra avsnitt är bara 20 minuter långa så vi hinner inte göra några djuplodande reportage men vill ändå ge utrymme för flera röster. 

Det finns många lovande nya teknologier och initiativ för att bemöta klimatkrisen. Samtidigt finns det redan idag metoder som visats fungera, om de skalas upp. Hur kan vi undvika att ständigt jaga efter nya lösningar där det redan finns lösningar?

– Det är en spännande  fråga som vi kan ställa till dem som är med i vårt program. Vi vill skildra vad olika branscher ser för lösningar och då handlar det både om teknik som redan finns och sådan som utvecklas. Vi har tex träffat ett företag som utvecklar ett nytt foder av rödalger som ska få kor att rapa mindre metan. Och vi har träffat 10 tjurar som just nu äter fodret och testet visar att utsläppen minskar med 80-90 %. Vi ska också ta reda på vilka alternativa bränslen det finns till flyget. 

Upplever du att det finns en risk att de som tittar får alltför stor tilltro till att någon annan kommer att lösa klimatkrisen? Hur kan vi som individer använda de positiva berättelser som förmedlas i Klimathoppet för att öka vårt eget engagemang?

– Jag hoppas att vårt program både ska inspirera och ge kunskap. Och i programmet kommer vi ha med både de som tycker att individen har ett ansvar att ändra sitt sätt att leva och de som tycker att det framförallt är politiken som måste skapa förutsättningar för en samhällsförändring. I ett avsnitt tar vi frågan vad som får oss att ändra vårt beteende. Vilken effekt har det att höja skatten på det som förorenar och subventionera klimatsmarta alternativ? 

Nu har vi pratat mycket om nuläget och dagens utmaningar. Vad ser du mest fram emot i framtidens samhälle – efter omställningen?

– Oj, det var svårt. Jag hoppas att man kommer lyckas ta fram alternativa klimatsmarta bränslen för flyget. Och göra det lättare att åka tåg längre sträckor. Jag tycker det är väldigt viktigt att vi ska kunna fortsätta att resa, möta andra kulturer och människor. Det är verkligen livskvalité.

Stort tack, Camilla!

Klimathoppet finns att se på SVT1 eller SVT Play.

Text: Axel Eriksson
Foto: Jan Danielsson, SVT.