Ät gott och påverka med mat

Guide: Mat & klimat

Vad vi väljer att stoppa i oss och inte, har stor betydelse för klimatet. Maten står för en tredjedel av hushållens klimatpåverkan! Den största påverkan vi som konsumenter kan göra är att äta mindre kött, välja rätt i butiken och minska vårt matavfall. Men ännu viktigare är det kanske att visa vad vi gör för andra.

Källa: Naturskyddsföreningen

Kanske är du precis i början, eller så har du redan testat flera grejer för att förändra ditt beteende. Oavsett finns det alltid något mer du kan sätta tänderna i! Utmana dig själv i någon av våra utmaningar. Ta gärna med en kompis på resan genom att dela och uppmana hen att anta samma utmaning. Det blir både roligare och större klimatnytta då!

Prova på vegolivet!

Känns det svårt att bli vegetarian? Lugn, du behöver inte sätta en etikett på dig själv, du kan vara en köttätare som nästan aldrig äter kött! Huvudsaken är att du minskar köttkonsumtionen. Bestäm dig för att testa en vegetarisk veckodag, vecka eller månad där du provar dig fram, låna hem en vegetarisk kokbok och förhör kompisar om favoriträtter. Det är bästa sättet att lära sig och hitta sina favoritprodukter, vilket lättare leder till en grönare tallrik fler dagar i veckan!

Ladda ner delbart material

Övergå till eko – börja med de varor som påverkar mest.

Att byta hela varukorgen till eko på en gång kan vara kostsamt och lite svårt, men är bra att ha som mål. Börja med att byta ut de varor som gör störst skillnad för människor och miljö, det vill säga kaffe, bananer och vindruvor, mejeriprodukter, kött (om du äter det) och potatis. För sedan in fler ekovaror pö om pö, och fortsätt läsa på om vad som påverkar mest.

Ladda ner delbart material

Svinna mindre!

I ett genomsnittligt svenskt hushåll slängs nästan två kilo matavfall per person, varje vecka. Spara in på sopbilsvändorna, turerna till mataffären och klimatavtrycket genom att utmana dig själv till att alltid tänka en gång extra innan du slänger mat. Frys in! Gör rest-middag! Koka buljong! Gör det till en sport att slänga så lite som möjligt. Både plånboken och klimatet blir nöjdare.

Ladda ner delbart material

Det här kan du göra själv

Välj vego. Vi svenskar är riktiga köttätare, hela 84 kg stoppar vi i oss per person och år. Genom att byta ut köttet mot bönor, linser, kikärter, grövre grönsaker och andra vegetariska alternativ halverar vi utsläppen från det vi har på tallriken. Att välja vegetariskt är alltså det enklaste och viktigaste du kan göra för att minska klimatpåverkan från kosten. Fiffigt nog är det dessutom både gott och billigt!
Mindre och bättre kött. Mycket av det kött vi äter är importerat och långt ifrån alla djur bidrar till miljönytta, men det gör ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött. Naturbetande djur håller landskapen öppna och främjar biologisk mångfald. Så regel nummer ett är alltså att dra ner på eller utesluta köttet helt. Och om du väljer kött – välj ekologiskt, naturbeteskött eller vilt.
Välj eko. Ekologiska lantbruk får varken använda kemiska bekämpningsmedel eller klimatbelastande konstgödsel. Dessutom får alla djur komma ut och får större utlopp för sina naturliga beteenden. Ekologiska lantbruk måste följa regler som granskas av oberoende kontrollanter. De stora fördelarna med ekologisk odling är att spridningen av kemikalier minskar och att fler växter och djur trivs. Det finns vissa nackdelar också med ekologiska odlingar, främst vad gäller produktiviteten, men fördelarna överväger.
Sluta svin(n)a. Spara både pengar och tid genom att sluta slänga. Nästan två kilo matavfall per person och vecka åker rakt ner i soporna. Organisera kylskåpet så att det är tydligt vad som håller på att gå ut och måste ätas upp snart, till exempel genom att ha en “ät snart”-hylla för öppnade förpackningar och mat med kort hållbarhet. Ta för vana att äta upp rester minst en gång i veckan, gärna flera. Restfest och svinn-tapas är ganska härliga fredagsmys-middagar! Frys in allt som riskerar att bli dåligt, och förvara mjukt bröd (som står för väldigt mycket svinn) i frysen hela tiden. Gör matlådor på resterna så har du lunchen klar eller snabba middagar när orken tryter. Koka buljong på skal och halvtrista grönsaker. I butiken kan du också göra en insats genom att välja varor med kort datum om du vet att du snart ska äta upp dem, eller handla genom maträddar-appar och från företag som samlar in produkter med kort datum eller ”felaktiga” förpackningar som annars hade slängts.
Handla lokalt. Genom att köpa din mat från gårdsbutiker och lokala producenter stöttar du det lokala jordbruket och slipper långa transporter, samtidigt som du har koll på vart din mat kommer ifrån. I många orter finns rekoringar och liknande initiativ där man på en samlingsplats ungefär en gång i månaden kan hämta upp mat från lokala odlare och matproducenter. (Tänk över hur du tar dig från och till rekoringen bara så att det inte blir onödiga bilresor – ta lådcykeln, eller kanske kan ni vara ett gäng som samåker?)
Handla och ät i säsong. Vi är så vana att kunna plocka vad vi vill i matbutiken att vi knappt reagerar på att blåbären kommer från Peru eller att det finns färska tomater mitt i vintern. Gör för vana att alltid kolla ursprungsland (har maten flugit?) och sätt en policy för hur du vill handla. Upptäck vilka varor som faktiskt är i säsong och lär dig laga mer mat med dessa varor. Både billigare och bättre för kropp och klimat. Och desto godare när man äntligen får äta sina svenska jordgubbar, saftiga tomater och nyskördade sparrisar!

Påverka andra

Börja i det lilla och ta avstamp i din egen vardag och den kontakt med mat du har där.

Skola/förskola. Prata med dina barns förskola/skola och framför önskemål om mer vegetariskt på menyn. Fråga hur svinn hanteras, skulle exempelvis föräldrarna kunna få/köpa med sig rester från lunchen hem som matlådor?
Mataffären. Prata med din lokala matbutik och be om ett mer säsongsbaserat och ekologiskt sortiment. Tipsa om att de ska skylta med det som är i säsong, erbjuda billiga svinnpåsar med frukt/grönt och bröd som riskerar att slängas och föreslå att de ska nudgea kunderna mot mer växtbaserat genom att göra ”fotspår” på golvet som leder till grönsaksdisken.
Arbetsplatsen. Om det finns en lunchrestaurang på arbetsplatsen, framför önskemål om mer vegetariskt/ekologiskt/i säsong på menyn och fråga hur svinn hanteras.
Lokalsamhället. Samla fler röster genom namnlistor och insändare i lokaltidningen. Alla steg är viktiga och även små, lokala förändringar gör skillnad och påverkar framåt.
Samhället. Gå med i organisationer som arbetar aktivt för förändringar och ta hjälp och stöd av varandra för att kunna påverka mer och större.

Så här kan du påverka andra

Det behöver inte vara så svårt att påverka andra genom maten. Mat är något väldigt centralt i de flestas liv – något vi tänker på mycket, något vi samlas kring, där vi hittar favoriter och där vi gärna utvecklas och testar nytt. Med små medel kan du vara med och bidra till utvecklingen mot ett grönare och klimatsmart ätande!

Vegonorma

Tipsa! Om du brukar ha med matlåda på jobbet, tipsa om goda gröna recept eller hylla de senaste vegbullarna eller annat vegetariskt sortiment du provat. Sprid vidare smarriga recept på sociala medier och be dina vänner om deras bästa vegetariska recept. Mun-till-mun-metoden är oftast den allra bästa marknadsföringen.

Inspirera genom god mat!

Ta för vana att alltid bjuda på vegetariskt. Funkar lika bra på hemmaplan som när du arrangerar grejer med jobbet eller med kompisar.
Servera det som är i säsong, och skippa flygfraktade varor (som färska bär mitt i vintern).
Krydda med kött! Låt grönsakerna stå i centrum och minska köttmängden genom att använda köttet som smaksättare snarare än som huvudrollsinnehavare (om du inte skippar köttet helt förstås).

Servera ekologiskt och närproducerat i den mån det går. Om du bjuder på middag, berätta vad som står på menyn och varför du bjuder på det! Kanske är det råvaror i säsong, en vegansk rätt eller något annat som gör maten lite bättre. Middagen är ju ett perfekt tillfälle att prata klimat och maten ni äter en bra ingång i viktiga samtal.

Nudga

Ska du arrangera en konferens, eller har du ansvar för att skriva dagens menyer på restaurangen? Easy peasy. Vänd på steken och gör det vegetariska valet till huvudval! Låt de som vill äta kött göra ett aktivt val eller beställa specialkost på konferensen eller till mötet. Ska du beställa catering eller gå ut och äta? I större städer finns flera restauranger som både serverar och tillhandahåller catering med mat som till stor del består av råvaror som egentligen skulle ha kastats. Stötta dem som arbetar aktivt med mat på ett hållbart sätt!

Påverka din matbutik

Genom små medel kan matbutiken du handlar i hjälpa dig och andra att göra mer klimatvänliga val. Det här kan du göra för att ge en kick i baken på din lokala handlare. Tipsa dina grannar att göra samma sak så förstår handlaren att detta är viktiga frågor för er kunder!

Fråga efter fler ekologiska och miljömärkta produkter. Föreslå samtidigt att exempelvis icke-ekologiska bananer helt ska försvinna från sortimentet (med argumentet att de får lättare att beräkna mängd vid inköp om det bara finns EN sort).
Be handlaren fronta “bra produkter”, både eko, närproducerat och vego.
Tipsa handlaren om att nudgea till bättre val genom till exempel gröna pilar på golvet som leder till vegoprodukter, eller recept på vegetarisk taco vid tacohyllan.
Uppmuntra handlaren att rensa ut onödiga palmoljeprodukter, och att tvärtom skylta med “palmoljefritt” som hjälp för kunderna.
Tipsa handlaren om att lyfta fram produkter i säsong, och att lyfta fram recept i samma anda nära dessa varor.
Be handlaren sätta fyndpriser på varor med kort datum.
Be handlaren plocka ihop svinnsmarta påsar med frukt och grönt som säljs till billig peng.
Säg ifrån om du hittar produkter du inte tycker hör hemma i butiken.

Tips till dig som jobbar med mat

Det här kan du göra på restaurangen, bespisningen eller i butiken. Tipsen passar även dig som ibland har kalas, fixar mat till jobbet eller ordnar fest.

Matsvinnsrätter! Börja samarbeta med en lokal livsmedelsbutik och laga mat på grejer de tänker slänga.
Kolla med leverantören om de har varor som håller på att gå ut. Oftast kan du köpa dem billigare.
Sätt det vegetariska överst på menyn i stället för underst, eftersom många av oss är bekväma och tar det första vi ser. Om du jobbar på ett ställe som serverar buffé kan du också föreslå mindre tallrikar, eftersom vi har en tendens att lassa på – och inte orka äta upp. Med mindre tallrikar blir vi lika nöjda, och äter upp!
Gör det tydligt att det är okej att be om en doggy bag genom att aktivt erbjuda det.
Hitta ett sätt att sälja slut på maten i slutet av dagen, genom att exempelvis ha ett stående erbjudande om att komma och fylla en egen låda för en billig peng (funkar även på förskolor/skolor – många föräldrar blir urglada för färdiglagad, nyttig mat!).
Erbjud svinnsmarta påsar med frukt och grönt i butiken, med krokig, kantstött och mogen frukt.
Anslut er till maträddarföretag där kunder via appar till en billigare peng kan köpa det som annars måste slängas.

Påverka med maten

Källa: Naturskyddsföreningen

Det här kan du göra själv

Välj vego. Vi svenskar är riktiga köttätare, hela 84 kg stoppar vi i oss per person och år. Genom att byta ut köttet mot bönor, linser, kikärter, grövre grönsaker och andra vegetariska alternativ halverar vi utsläppen från det vi har på tallriken. Att välja vegetariskt är alltså det enklaste och viktigaste du kan göra för att minska klimatpåverkan från kosten. Fiffigt nog är det dessutom både gott och billigt!
Mindre och bättre kött. Mycket av det kött vi äter är importerat och långt ifrån alla djur bidrar till miljönytta, men det gör ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött. Naturbetande djur håller landskapen öppna och främjar biologisk mångfald. Så regel nummer ett är alltså att dra ner på eller utesluta köttet helt. Och om du väljer kött – välj ekologiskt, naturbeteskött eller vilt.
Välj eko. Ekologiska lantbruk får varken använda kemiska bekämpningsmedel eller klimatbelastande konstgödsel. Dessutom får alla djur komma ut och får större utlopp för sina naturliga beteenden. Ekologiska lantbruk måste följa regler som granskas av oberoende kontrollanter. De stora fördelarna med ekologisk odling är att spridningen av kemikalier minskar och att fler växter och djur trivs. Det finns vissa nackdelar också med ekologiska odlingar, främst vad gäller produktiviteten, men fördelarna överväger.
Sluta svin(n)a. Spara både pengar och tid genom att sluta slänga. Nästan två kilo matavfall per person och vecka åker rakt ner i soporna. Organisera kylskåpet så att det är tydligt vad som håller på att gå ut och måste ätas upp snart, till exempel genom att ha en “ät snart”-hylla för öppnade förpackningar och mat med kort hållbarhet. Ta för vana att äta upp rester minst en gång i veckan, gärna flera. Restfest och svinn-tapas är ganska härliga fredagsmys-middagar! Frys in allt som riskerar att bli dåligt, och förvara mjukt bröd (som står för väldigt mycket svinn) i frysen hela tiden. Gör matlådor på resterna så har du lunchen klar eller snabba middagar när orken tryter. Koka buljong på skal och halvtrista grönsaker. I butiken kan du också göra en insats genom att välja varor med kort datum om du vet att du snart ska äta upp dem, eller handla genom maträddar-appar och från företag som samlar in produkter med kort datum eller ”felaktiga” förpackningar som annars hade slängts.
Handla lokalt. Genom att köpa din mat från gårdsbutiker och lokala producenter stöttar du det lokala jordbruket och slipper långa transporter, samtidigt som du har koll på vart din mat kommer ifrån. I många orter finns rekoringar och liknande initiativ där man på en samlingsplats ungefär en gång i månaden kan hämta upp mat från lokala odlare och matproducenter. (Tänk över hur du tar dig från och till rekoringen bara så att det inte blir onödiga bilresor – ta lådcykeln, eller kanske kan ni vara ett gäng som samåker?)
Handla och ät i säsong. Vi är så vana att kunna plocka vad vi vill i matbutiken att vi knappt reagerar på att blåbären kommer från Peru eller att det finns färska tomater mitt i vintern. Gör för vana att alltid kolla ursprungsland (har maten flugit?) och sätt en policy för hur du vill handla. Upptäck vilka varor som faktiskt är i säsong och lär dig laga mer mat med dessa varor. Både billigare och bättre för kropp och klimat. Och desto godare när man äntligen får äta sina svenska jordgubbar, saftiga tomater och nyskördade sparrisar!

Påverka andra

Börja i det lilla och ta avstamp i din egen vardag och den kontakt med mat du har där.

Skola/förskola. Prata med dina barns förskola/skola och framför önskemål om mer vegetariskt på menyn. Fråga hur svinn hanteras, skulle exempelvis föräldrarna kunna få/köpa med sig rester från lunchen hem som matlådor?
Mataffären. Prata med din lokala matbutik och be om ett mer säsongsbaserat och ekologiskt sortiment. Tipsa om att de ska skylta med det som är i säsong, erbjuda billiga svinnpåsar med frukt/grönt och bröd som riskerar att slängas och föreslå att de ska nudgea kunderna mot mer växtbaserat genom att göra ”fotspår” på golvet som leder till grönsaksdisken.
Arbetsplatsen. Om det finns en lunchrestaurang på arbetsplatsen, framför önskemål om mer vegetariskt/ekologiskt/i säsong på menyn och fråga hur svinn hanteras.
Lokalsamhället. Samla fler röster genom namnlistor och insändare i lokaltidningen. Alla steg är viktiga och även små, lokala förändringar gör skillnad och påverkar framåt.
Samhället. Gå med i organisationer som arbetar aktivt för förändringar och ta hjälp och stöd av varandra för att kunna påverka mer och större.

Så här kan du påverka andra

Vegonorma

Inspirera genom god mat!

Ta för vana att alltid bjuda på vegetariskt. Funkar lika bra på hemmaplan som när du arrangerar grejer med jobbet eller med kompisar.
Servera det som är i säsong, och skippa flygfraktade varor (som färska bär mitt i vintern).
Krydda med kött! Låt grönsakerna stå i centrum och minska köttmängden genom att använda köttet som smaksättare snarare än som huvudrollsinnehavare (om du inte skippar köttet helt förstås).

Nudga

Påverka din matbutik

Fråga efter fler ekologiska och miljömärkta produkter. Föreslå samtidigt att exempelvis icke-ekologiska bananer helt ska försvinna från sortimentet (med argumentet att de får lättare att beräkna mängd vid inköp om det bara finns EN sort).
Be handlaren fronta “bra produkter”, både eko, närproducerat och vego.
Tipsa handlaren om att nudgea till bättre val genom till exempel gröna pilar på golvet som leder till vegoprodukter, eller recept på vegetarisk taco vid tacohyllan.
Uppmuntra handlaren att rensa ut onödiga palmoljeprodukter, och att tvärtom skylta med “palmoljefritt” som hjälp för kunderna.
Tipsa handlaren om att lyfta fram produkter i säsong, och att lyfta fram recept i samma anda nära dessa varor.
Be handlaren sätta fyndpriser på varor med kort datum.
Be handlaren plocka ihop svinnsmarta påsar med frukt och grönt som säljs till billig peng.
Säg ifrån om du hittar produkter du inte tycker hör hemma i butiken. Här har du ett färdigskrivet mail.

Tips till dig som jobbar med mat

Det här kan du göra på restaurangen, bespisningen eller i butiken. Tipsen passar även dig som ibland har kalas, fixar mat till jobbet eller ordnar fest.

Matsvinnsrätter! Börja samarbeta med en lokal livsmedelsbutik och laga mat på grejer de tänker slänga.
Kolla med leverantören om de har varor som håller på att gå ut. Oftast kan du köpa dem billigare.
Sätt det vegetariska överst på menyn i stället för underst, eftersom många av oss är bekväma och tar det första vi ser. Om du jobbar på ett ställe som serverar buffé kan du också föreslå mindre tallrikar, eftersom vi har en tendens att lassa på – och inte orka äta upp. Med mindre tallrikar blir vi lika nöjda, och äter upp!
Gör det tydligt att det är okej att be om en doggy bag genom att aktivt erbjuda det.
Hitta ett sätt att sälja slut på maten i slutet av dagen, genom att exempelvis ha ett stående erbjudande om att komma och fylla en egen låda för en billig peng (funkar även på förskolor/skolor – många föräldrar blir urglada för färdiglagad, nyttig mat!).
Erbjud svinnsmarta påsar med frukt och grönt i butiken, med krokig, kantstött och mogen frukt.
Anslut er till maträddarföretag där kunder via appar till en billigare peng kan köpa det som annars måste slängas.

Mer om matens klimatpåverkan

Hushållen
Naturvårdsverkets statistik visar att hushållen har minskat sitt matavfall sedan 2016 – hurra! Trots detta står hushållen fortfarande för den största andelen fast matavfall, eller cirka 69 kilo per person år 2018 – totalt 693 000 ton matavfall. En fjärdedel av hushållens fasta matavfall uppskattas vara matsvinn och skulle alltså kunna minska!

Jordbruket
År 2020 stod jordbruket för 15% av Sveriges totala utsläpp, enligt Naturvårdsverket. Förutom metan och lustgas från fodersmältning, samt gödselhantering, släpper jordbruket även ut koldioxid när byggnader värms upp, maskiner används och genom kolförrådsförändringar i marker. Dessutom ger jordbruket upphov till kväveläckage till vatten, utsläpp av ammoniak och andra luftföroreningar.

Men jordbruket är också positivt för klimat och miljö, enligt Naturskyddsföreningen. Odling av vall och baljväxter utgör viktiga kolsänkor, och naturbetesmarker med betande djur samt öppna landskap är otroligt viktiga för vår artrikedom. Här lever insekter, bin, fjärilar, fåglar och växter i samspel med varandra och utan dessa arter, som dessvärre är i stor risk att utrotas, skulle vårt ekosystem vara betydligt mer sårbart för klimatförändringar med extremväder.