2022 startade världens första ”Elevborgarråd för klimatet” igång. Bakom projektet står Klimatklubbens grundare, Emma Sundh och Maria Soxbo, och Karlstads kommun (som därmed blev historiska).

Elevborgarråd för klimatet är ett demokratioprojekt, vars syfte är låta barn och unga komma till tals. Göra deras röst hörd. Barn och unga – som saknar rösträtt – ska trots allt leva med konsekvenserna av besluten som fattas i dag.

Vill du att din kommun blir näst på tur att dra igång ett Elevborgarråd för klimatet? Ja, men så klart!
Vi är taggade på att ta projektet vidare till fler kommuner!

Här kan du läsa mer om Elevborgarråd för klimatet, och vad du kan göra för att få till ett projekt i just din kommun!

Elevborgarråd för klimatet handlar om att ge en röst åt barn och unga. De som saknar rösträtt, men ska leva med konsekvenserna av besluten som fattas i dag.

Och lika mycket som detta projekt handlar om klimat och miljö, handlar det om hälsa och välmående. Känslan av att kunna påverka situationen och skapa en dos framtidstro.

I Karlstads kommun – som blev första kommunen att dra igång ett Elevborgarråd för klimatet – uppmanades barn och unga i kommunala förskolor och skolor att komma med förslag kring två frågor:

• Hur kan kommunen sänka sina utsläpp utan att någon kommer i kläm?
  
• Hur kan Karlstad bli en miljösmart kommun?
  

Kommuner runt om i Sverige ska verka tillsammans med och stärka civilsamhället, och detta projekt är ett lysande exempel på när en kommun kan använda civilsamhällets kunskap, initiativförmåga och innovationskraft och i samverkan få till något som gynnar medborgarna.

2022 skapade Karlstads kommun historia. Genom att använda kompetens, innovationskraft och goda idéer från civilsamhället – Klimatklubben – drog de igång världens första ”Elevborgarråd för klimatet”.

Elevborgarråd för klimatet är det första i sitt slag. Idén att samla elever för att få sin röst hörd kommer från Klimatklubbens grundare, men projektet hade inte kommit en centimeter om det inte vore för modiga, kreativa och hel otroliga personer på Karlstads kommuns barn- och ungdomsförvaltning.

Första steget i projektet var att ge en inspirationsföreläsning för alla rektorer – visa på framtidens och omställningens möjligheter, berätta vad som görs i andra kommuner, regioner och länder och göda en omställningshunger.

Nästa steg var att utbilda alla rektorer i klimat och miljö, och därefter utbildades all personal som vistas i förskola och skola. Alla har också fått en utbildning i hur de ska prata med barn och unga om klimatet på ett åldersanpassat sätt.
Anledningen till att all personal utbildades är att alla ska ha samma kunskapsbas, men också för att barn och unga vänder sig till olika personer med frågor, oro och tankar.
Då är det viktigt att personalen vet hur de ska hantera frågorna. Inte förminska barnens oron genom att vifta bort frågorna med ett “äsch, det löser sig”, utan faktiskt möta barnen, hjälpa, stötta och lyssna in.

Därefter togs fakta- och inspirationsblad (om utmaningar och möjligheter) fram av Klimatklubbens grundare. Dessa blad skickats ut till alla förskolor och skolor, tillsammans med en resursbank för förskolorna och skolorna att ta till om de ville veta mer.

Därefter fick varje kommunal förskola och grundskola i uppgift att lägga extra fokus vid just klimat, miljö och omställning, med fakta- och inspirationsbladen som grund, stöd och verktyg.

Nästa steg var att låta alla barn och unga – med ny kunskap under västen – skicka in idéer kring vad kommunen bör göra för att sänka utsläppen (utan att någon kommer i kläm) och samtidigt bli en miljösmart kommun.

Hela 967 förslag kom in!
Klimatklubbens grundare bearbetade (tog bort dubbletter, slog samman förslag och plockade ut förslag som ska vidare till region/stat) till cirka 200 förslag.

Nästa steg var en workshop som utarbetades och hölls av Klimatklubbens grundare. Två elever från varje kommunal grundskola (åk 4-9) bjöds in för att bearbeta förslagen ytterligare. Eleverna delades in i olika grupper, kring ett visst ämne (exempelvis transporter eller biologisk mångfald), och i grupperna fick de i uppgift att ta fram 7-10 skarpa förslag. Totalt skulle workshopen landa i 50 vassa förslag.
I varje grupp fanns fantastiska miljöexperter från kommunen, som satt med för att svara på frågor. Miljöexperterna hade fått i uppgift att vara behjälpliga, men inte styra eleverna, eftersom det är av största vikt att förslagen kommer från eleverna själva.

Resultatet i Karlstads kommun blev 67 förslag – redo att överlämnas till kommunens politiker.