Regissören Solîn Bakircian: "I filmbranschen är klimatfrågan ofta uppe på bordet, men det är mycket snack och lite verkstad."

Vad är din främsta drivkraft i ditt arbete för en vettigare framtid?
– Jag drivs av inspirationskällor så som min envisa bror Gurgin, som jag drev podden ”Veganism Är Bror” med. Även av filmkollegor som Levan Akin, som har ett klimat- och djurrättsperspektiv på sina inspelningar. Utöver det drivs jag av min kärlek till naturen, djuren och hoppet av en framtid, där jorden inte ser ut som en sci-fi film (även om det är min favoritgenre).

Hur började ditt engagemang i den här frågan?
– Allting började när jag som barn satt på min babas axlar medan han läste text-tv. Som kurd-armenier har jag vuxit upp i ett hem där engagemanget för en mer jämlik och rättvis värld alltid varit en del av vardagen. På grund av att jag varit omgiven av eldsjälar från tidig ålder lärde jag mig också snabbt vilka områden jag själv brinner för och vill vara med att påverka. En av dessa frågor är klimatet, som går hand i hand med veganismen.

Vad skulle du vilja uppmärksamma oss andra på inom klimatfrågan (utifrån ditt arbete, ditt kunskapsområde eller dina erfarenheter)?
– I filmbranschen är klimatfrågan ofta uppe på bordet, men det är mycket snack och lite verkstad. Jag vet exempelvis om inspelningar, där man flyger ett helt team på 20 personer till andra sidan världen för en 5 sekunders reklam, bara för att det är ”rätt skog”. Däremot går dessa onödiga utsläpp att undvika genom exempelvis green/blue screen, LED-väggar eller grymma locationscouts. Men för att kunna kräva detta behöver man både vara etablerad och befinna sig i en makthavande position. Detta gäller även för att kunna ställa flera krav på produktionen utifrån andra klimat- och djuretiska perspektiv. Något jag däremot lärt mig under mina verksamma år är att det ofta är viktigare att det ska bli en bra film än att etiska perspektiv ska tillämpas.
Något jag också vill uppmärksamma är filmbranschens klimatkalkylator ”ELSA”, som räknar utsläppen kring teknik, scenografi, lokaler och transport. Detta är ett fantastiskt verktyg, däremot faller den när den inte beräknar utsläppen av vilken typ av mat/fika som köps in.

Hur kan vi andra hjälpa dig i det du gör?
– Vi behöver vara fler konsumenter och filmarbetare som ställer högre krav på produktioner och deras klimatutsläpp. Det är dags att klimatfrågan tas på allvar även i denna bransch.

Klimatklubben har skapat den här listan för att lyfta att klimatfrågan i allra högsta grad också är en jämställdhetsfråga. Hur upplever du det?
– Om vi ska kunna ställa om på riktigt måste den gröna rörelsen börja ha ett intersektionellt perspektiv när det gäller de som kommer drabbas värst av klimatkrisen.

Vilken annan kvinna inspireras du av i ditt klimatarbete?
– Mamma har lärt mig hur man odlar sin egen ekologiska mat, sparar el/vatten och lagar dem mest otroliga växtbaserade armeniska maträtterna. Jag inspireras även av alla otroliga kvinnor i min hemby ”Kahta”, som tog mig till grönsaksfälten och lärde mig om livet på en ekologisk gård där nästan inget behövs handlas på en affär.
Jag vill också hylla Greta Thunberg för hennes intersektionella klimatarbete, Therese Bergman för hennes arbete för de minsta djuren på Smådjurschansen och Jenny Storm för hennes oändliga kärlek, hållbara tänk och förmåga att kunna växtbasera vad som helst.

Vad ser du mest fram emot i framtidens samhälle – efter omställningen (lösningar, satsningar, smartheter)?
– Jag ser fram emot att se djurfria burar, fabriker och tallrikar. En framtid där människan inte är bortkopplad från sina rötter utan är mer respektfull, kärleksfull och närvarande med naturen.

Och slutligen – vad vill du skicka med till Klimatklubbens följare?
– När klimatångesten är som starkast, glöm inte då att titta på några söta kaninvideos <3

Se hela listan över Sveriges 52 främsta klimatkvinnor – och inspireras! Klimatklubben lanserade listan i samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars