Vad spelar det för roll vad lilla jag gör? Men Kina då? Och vädret har förändrats i alla tider – att det gör det nu är inte så konstigt. Och klassikern: Alla forskare är faktiskt inte eniga. Känner du igen argumenten?
Här har vi samlat fakta och svar på tal! Behöver du bemöta något som inte finns med nedan? Hör av dig så kompletterar vi listan!
VÄDRET HAR FÖRÄNDRATS I ALLA TIDER.
Korta svaret:
Väder och klimat är olika saker. Klimatet har förändrats förr, men aldrig så snabbt som nu. 0,8 graders ökning på 100 år är racertempo – in a bad way.
Långa svaret:
Det är skillnad på klimat och väder. Väder är det vi ser från dag till dag: sol idag, regn imorgon. Klimat är det vi ser över längre tid, och just nu förändras det rekordsnabbt.
Efter den senaste istiden steg temperaturen som högst med 0,1 grad per 100 år, men det senaste seklet är ökningen hela 0,8 grader. Anledningen? Jorden är inkapslad i ett naturligt växthus med väggar av gas. Växthuseffekten är en förutsättning för liv, men just nu blir gaslagret allt tjockare på grund av fossila utsläpp. Jordens växthus värms upp och isarna smälter så att planeten blir mörkare – och absorberar ännu mer värme. Klimatförändringarna orsakar dessutom mer nyckfullt väder. Hårdare stormar, längre torkor, blötare regnperioder.
Vi människor är beroende av ett visst klimat för vår överlevnad, och just nu mixtrar vi kraftigt med förutsättningarna. Den temperaturökning som vi ser nu har mänskligheten aldrig upplevt tidigare. Vi måste agera. NU.
MEN FORSKARNAÄR INTE ENIGA!
Korta svaret:
99,94 procent av klimatforskarna är eniga om att människan orsakar klimatförändringar. Skulle du ta med paraplyet vid 99,94 procents risk för regn?
Långa svaret:
Det finns få forskningsområden där det råder större konsensus än inom just detta. Faktum är att 99,94 procents enighet (enligt James Powells jämförelse av 51 000 klimatstudier publicerade 1991–2015) är i underkant. Powell har nämligen också jämfört över 11 000 klimatstudier från 2019, och samtliga slår fast att människan är problemet.
Att klimatförändringarna existerar är fakta. Att människan orsakat dem är fakta. Att den globala uppvärmningen leder till enorma problem om vi inte stryper utsläppen av växthusgaser är fakta.
Det forskarna inte vet är de exakta konsekvenserna av till exempel 3 graders uppvärmning. Men eftersom alla prognoser innebär mänskligt lidande och enorma kostnader borde vi inse att det är riskabelt att chansa. Alla åtgärder klimatforskarna rekommenderar leder till en tryggare framtid för mänskligheten. Om klimatforskarna skulle ha fel (vilket de inte har) – vore det så illa om vi råkar skapa en bättre värld?
FOLK HAR SNACKAT OM KLIMATHOT I ALLA TIDER, VARFÖR SKULLE DET STÄMMA DEN HÄR GÅNGEN?
Korta svaret:
Att vi kan se det med blotta ögat.Skogsbränder, metan som sipprar upp ur tinande tundror, smältande glaciärer och stora översvämningar. Vad mer krävs för att vi ska agera?
Långa svaret:
Klimathotet är inget nytt påfund. Men deadlinen närmar sig och därför ringer klockorna högre.
Och hallå, flera miljökriser har avvärjts tack vare liknande larm! På 1960-talet fick vi bukt med försurningen genom minskade svavelutsläpp. En idag flitigt omdiskuterad DN-artikel från 1972 slog då fast att vi bara hade tio år på oss att agera. Men den handlade inte om klimatet, utan om en hotande hungerkatastrof på grund av bland annat minskad produktivitet i tropiska ekosystem. FN avvärjde krisen genom en rad aktionsprogram. På 1970- och 1980-talen handlade larmen om ett krympande ozonskikt. Genom Montrealprotokollet 1987 begränsades bland annat freoner, och ozonskiktet kunde återhämta sig. Poängen? De som larmat förr har inte haft fel, däremot har vi lyssnat och kunnat avvärja kriserna. Varför skulle vi tänka annorlunda nu?
I SVERIGE MÄRKS DET DÅ INTE AV NÅGOT KLIMATHOT!
Korta svaret:
Var har du varit de senaste åren?
Långa svaret:
De senaste 8 åren är de varmaste som hittills uppmätts, enligt WMO. På vissa platser är konsekvenserna allvarliga: Arktis minskande istäcke, skogsbränder i Australien och Amazonas, och långvarig torka i Somalia, med matbrist som följd. Bangladesh och Maldiverna riskerar att hamna under vatten, liksom Amsterdam. Konsekvenserna? Brist på mat, boende och färskvatten, skyhöga kostnader och miljoner människor på flykt.
Visst, det är inte Sverige som drabbas först av klimatförändringarna, trots återkommande värmeböljor och sänkta grundvattennivåer. Men faktum är att temperaturen ökar mer i Sverige än på jorden i genomsnitt. Målet är att vi globalt sett ska stanna på maximalt 2 graders temperaturökning, och idag snittar världen på 1,1 graders ökning jämfört med mitten på 1800-talet. Men i Sverige är vi redan uppe på 1,6 grader, eftersom uppvärmningen går fortare närmare polerna. Renskötande samer, som måste stödfodra sina renar år efter år, håller nog inte med om att klimathotet inte märks. Regniga höstar bidrar till isiga vintrar, och isen gör det svårt för renarna att hitta naturbete.
KINA ÄR DE SOM SLÄPPER UT MEST – ANSVARET BORDE LIGGA PÅ DEM!
Korta svaret:
Var är din tröja tillverkad? Din mobiltelefon? Ditt senaste Wish-köp?
Långa svaret:
Sverige exporterar stora delar av sina utsläpp. Till exempel ser vår statistik bisarrt nog bättre ut om vi tar ett flyg till New York än om vi tar en buss i Sverige, eftersom utsläppen från utrikesflyg inte räknas in (klimatet håller inte med). Delar vi Sveriges utsläpp på alla invånare hamnar vi lågt globalt sett, eftersom Sverige kommit långt i omställningen som land. Kina hamnar rätt högt. Men om vi ser till konsumtionsbaserade utsläpp blir det tvärtom – Sverige hamnar högre än Kina. Läge att sluta kasta sten i glashus?
Alla länder har enorma utmaningar framför sig. Sverige har förvisso stor del förnyelsebar el (tack vare goda förutsättningar) – men vi som bor här har orimliga konsumtionsvanor. Sett ur ett historiskt perspektiv borde länder som Sverige dessutom ta ett större ansvar, eftersom vi har haft höga utsläpp under mycket längre tid än till exempel Kina.
Klimathotet är en global kris. Alla länder har ett ansvar.
OM FOLK I FATTIGA LÄNDER BARA SLUTADE SKAFFA SÅ MÅNGA BARN SÅ SKULLE ALLT VARA LÖST!
Korta svaret:
Det föds färre och färre barn, samtidigt som fler och fler tar sig ur fattigdom. Ökat välstånd innebär sannolikt ökade utsläpp, vilket innebär att vi som redan har en hög levnadsstandard måste visa att det går att leva gott inom gränserna för en planet.
Långa svaret:
Enligt FN beräknas världens befolkning vara 9,7 miljarder år 2050. Det beror inte på att det föds väldigt många barn. Tvärtom – det globala genomsnittet låg 2017 på 2,5 barn per kvinna, jämfört med 5 barn år 1965, enligt Gapminder. Den siffran kommer att fortsätta att minska i takt med ökad tillgång på preventivmedel och att fler flickor går i skolan. Men det kommer att dröja några generationer innan befolkningsökningen planar ut, eftersom vi numera lever längre.
Utmaningen består alltså inte främst av att befolkningen ökar, utan av att allt fler lämnar ett liv i extrem fattigdom. Eftersom ökat välstånd hänger ihop med ökade utsläpp blir det därför allt viktigare med en effektiv klimatomställning – oavsett hur många barn som föds.
Att påstå att andra ska avstå från barn för att du själv ska kunna fortsätta leva över världens tillgångar är en rejäl tankevurpa.
TEKNIKEN KOMMER ATT LÖSA ALLT – SÅ VI BEHÖVER INTE ÄNDRA PÅ NÅGOT
Korta svaret:
Vad spännande! Vad har du uppfunnit som ska lösa klimatkrisen?
Långa svaret:
Teknik kan och ska spela en roll i klimatfrågan. Men den teknik som skulle ha räckt idag kommer inte att räcka imorgon, om utsläppen fortsätter att öka i nuvarande takt. Dessutom kostar teknik pengar (och utsläpp!) att utveckla. En CCS-maskin (carbon capture and storage, som suger upp och lagrar koldioxid) kostar nu som en bil – ungefär 30 000 dollar. För att täcka det vi släpper ut idag behövs … 100 miljoner stycken. Och det är bara för att hålla oss flytande på nuvarande krisnivå.
Prislappen sjunker, det finns beräkningar på en CCS-kostnad på cirka 94 dollar per ton. Men även med det priset krävs omkring 3 000 miljarder dollar för att neutralisera ett enda års utsläpp på jorden. Vem ska betala för det? (Intressant fakta: Om vi skulle ta de pengar som subventionerar fossila bränslen idag skulle de räcka – med råge.)
Dessutom är inte all teknik klimatsmart. De coola kryptovalutorna pyser ut lika mycket koldioxid varje år som en miljon flygresor över Atlanten …
VAD SPELAR DET FÖR ROLL VAD LILLA JAG GÖR? JAG ÄR JU BARA EN PERSON.
Korta svaret:
Greta.
Långa svaret:
Det är lätt att se sig själv som en maktlös individ. Men all samhällsförändring kommer ur ett växelspel mellan folkrörelser, näringsliv och politik.
Idag tar vi saker som allmän rösträtt, arbetsrätt och fackliga rättigheter för givet. Men sådana historiska milstolpar har inte nåtts genom att riksdagen en dag vaknade på gott humör. Eller genom att hela Sveriges befolkning ställde sig på barrikaderna. Nej tvärtom, det har alltid varit mindre grupper som drivit igenom sådant vi idag tycker är självklart.
Samhällsförändringar sker när flera individer tillsammans skapar en opinion med kraft att förändra. Vi människor är flockdjur som påverkas och påverkar andra. Alla kan inte vara Greta Thunberg, men alla har ett ansvar att göra vad de kan.
Det är dags att börja fila på svaret på framtidens fråga: Vad gjorde du när klimatfrågan var brännhet? Var du den som höll för öronen (likt någon som för hundra år sedan tyckte det var helt befängt att kvinnor skulle få rösta!) eller var du den som drev på klimatomställningen?
VARFÖR SKA ALLT LÄGGAS PÅ INDIVIDEN NÄR DET ÄR FÖRETAGEN OCH POLITIKERNA SOM BORDE TA ANSVAR?!
Korta svaret:
Vi har alla ett ansvar att göra det vi kan. Och utan individer (kunder/väljare), inga företag eller politiska partier.
Långa svaret:
Ja, företagen och politikerna måste ta större ansvar än idag. Liksom vi individer. Det är bråttom att lösa klimatkrisen – vi har inte tid att peka finger och skylla på någon annan. Istället måste vi tillsammans arbeta för en så snabb omställning som möjligt.
Kom ihåg att såväl företag som politiker finns för att vi enskilda individer ger dem existensberättigande. Utan våra pengar skulle företagen inte finnas. Och utan våra röstsedlar skulle politikerna inte sitta där de sitter. Så vi behöver ha två tankar i huvudet samtidigt: att sänka våra egna klimatavtryck, samtidigt som vi förändrar samhället på en högre nivå. Vissa saker går snabbare (som att styra om en planerad Karibien-semester till en tågluff) och andra tar längre tid (som att driva på för att stora företag som H&M, Electrolux och Ericsson ska sänka sina utsläpp). Men allt behövs och måste ske parallellt.
JAG GÖR REDAN MASSOR, T.EX. KÄLLSORTERAR ALLTID. JAG BORDE FÅ UNNA MIG EN LÅNGRESA.
Korta svaret:
Får en långresa plats i din klimatbudget på 1 ton per år, jämte andra transporter, mat, boende och konsumtion, så go for it!
Långa svaret:
Att du källsorterar är jättebra, men det ena utesluter inte det andra. Att minska sina avtryck inom ett område rättfärdigar inte att låta bli att göra det inom andra. Dessutom är det viktigt att titta på allt detta utifrån faktiska siffror, på vad som har stora respektive små effekter på klimatet. Enligt en studie från Lunds Universitet har klimatåtgärder som att skippa flyget och sluta äta kött stor effekt på klimatet. Medan att källsortera, använda tygpåse och byta till LED-lampor har liten effekt. Översatt till siffror: du behöver källsortera i över 12,5 år för att det ska ha samma effekt som att skippa flygresan till Thailand … (Källa: Flygutsläpp beräknade via Klimatsmartsemester.se delat med källsorterings effekter, hämtade från studien från Lunds universitet ovan.)
Många bäckar små är toppen, men med tanke på hur snabbt världens deadline närmar sig behöver vi bromsa de stora koldioxidforsarna. Långresan är rena rama Coloradofloden. Avstå från den OCH fortsätt källsortera, så är du på rätt spår.
MEN OM VI SLUTAR SHOPPA STANNAR VÄL VÄRLDEN?
Korta svaret:
Om vi fortsätter shoppa i samma takt stannar världen. Fast av en annan anledning.
Långa svaret:
Vi svenskar konsumerar mängder av jox i tron om att vi har 4 jordklot att nagga resurser av. Och vi förväntar oss ett (orimligt) pangpris på det vi köper. Ja, människor i fattigare länder är beroende av vår konsumtion, men många arbetar under orimliga förhållanden samtidigt som de inte kan leva på sina löner.
Om vi tvärtom betalar sakers verkliga pris och köper färre saker då? Ja, kanske skulle det leda till rimliga arbetsvillkor och skäliga löner. Konsumerar vi mindre så kommer dessutom vårt behov av service som reparationer, secondhand och hyrtjänster att öka. Det är så vi omformar en marknad. Och skapar nya arbetstillfällen och affärsområden. Istället för att sälja sju prylar, så säljs en pryl sju gånger.
Slutligen: tillväxt. Måste ekonomisk tillväxt leda till ökade utsläpp av växthusgaser? Nej, menar många. I dagens system finns det tydliga samband mellan tillväxt och utsläpp – men det behöver inte vara så. Eller snarare: det kan och får inte vara så i framtiden.
VAD ÄR DET FÖR LIV OM EN INTE FÅR UNNA SIG OCH SÄTTA GULDKANT PÅ TILLVARON?
Korta svaret:
Vad gör oss lyckliga? Är det fler prylar, eller något helt annat? Forskningen säger i alla fall att det är mänskliga relationer.
Långa svaret:
Blir vi lyckligare av att shoppa? Köra fossilbil? Belåna oss för att ha råd med en cashdriven livsstil? Nej, en studie från Harvard visar att det som gör oss lyckliga är mänskliga relationer. Och det är ju inget som kräver 4 planeter för att uppnå.
Människor har alltid strävat efter utveckling, men kanske har vi i modern tid hamnat på fel spår. Givit materiella ting och transatlantiska upplevelser lite för mycket kredd. Kanske är det dags att sluta se livet som en ständig jakt på materiell highscore – och istället hitta tillbaka till det som verkligen betyder något?
Det finns inget som säger att ett hållbart liv inte har guldkant. Tvärtom. Det finns alla möjligheter att leva gott, men då måste vi steppa upp vårt klimatgame innan det är för sent. För guldkant är ju också att slippa oroa sig för framtiden och ha tid för kärlek. Eller hur?
TÄNK PÅ ALLA I FATTIGARE LÄNDER SOM BLIR ARBETSLÖSA OM VI SLUTAR RESA OCH TURISTA.
Korta svaret:
Ja, det är ett problem. Men att våra turismrelaterade utsläpp leder till klimatförändringar som gör många platser helt obeboeliga på sikt är definitivt värre.
Långa svaret:
Om vi inte hade börjat resa kors och tvärs över världen hade turistnäringen inte uppstått alls, utan människor hade försörjt sig på andra sätt. Om vi reser mindre kommer arbetsmarknaden att anpassa sig efter de behov som det förändrade samhället för med sig. Sådana förändringar har skett i alla tider. Det är därför vi idag har få hovslagare men många content managers, till exempel.
Plus – om vi inte ställer om kommer klimatförändringarna att ta död på turistnäringen ändå. Turismen står idag för ungefär 8 procent av de globala klimatutsläppen, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. Vårt turistande bidrar till att öar sjunker, korallrev dör och många skidorter saknar snö. Och då är arbetstillfällena borta oavsett. Turism i all ära, men hur blir det när semesterparadisen blir obeboeliga för människor som bor där året runt?
VARFÖR SNACKAR ALLA OM FLYGET, DET ÄR JU BARA NÅGRA FÅ PROCENT AV ALLA UTSLÄPP.
Korta svaret:
Visst, men vi måste också prata om hur utsläppen skulle se ut om ALLA flög som vi svenskar.
Långa svaret:
Flyget står för 4–5 procent av de totala globala utsläppen, enligt Transportstyrelsen. Men det beror inte på att flygplanen är klimatsmarta, utan på att det är färre än 3 procent av världens befolkning som beräknas flyga internationellt varje år. Och ju fler personer som räknas till medelklass i världen (2015 var siffran 3 miljarder människor och år 2028 förväntas siffran vara 5,2 miljarder, enligt The Brookings Institution), desto fler kommer att flyga.
Vi svenskar flyger 5–6 gånger mer än världssnittet, och i snitt släpper varje svensk ut 1 ton flygrelaterad koldioxid per år enligt Naturvårdsverket. Här går ju matematiken inte ihop, eftersom 1 ton motsvarar hela vår årsbudget av växthusgaser i en hållbar framtid. Ska vi bo på flygplanet? Äta säkerhetsfoldern i stolsfickan framför oss? Vi har nämligen inte råd med annat i vår klimatbudget om vi envisas med att resa bland molnen.
DET ÄR FRAMFÖR ALLT AFFÄRSRESENÄRERNA SOM BORDE SLUTA FLYGA!
Korta svaret:
Ja och nej. Alla behöver dra ner på flygandet. Men 80 procent av flygets klimatutsläpp i Sverige står de privata resorna för.
Långa svaret:
Det hade varit käckt att kunna skylla på kostymnissar. Peka på någon annan när Gran Canaria-resan hänger löst. Men tyvärr. Det är de privata resorna som står för 80 procent av svenskarnas flygrelaterade utsläpp, enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola.
En liten del, 20 procent av befolkningen, står för hälften av alla flygutsläpp från privata resor. Men med det sagt: vi måste alla minska vårt flygande.
För vissa yrken och tjänster kanske det inte går att byta ut varenda flygresa mot en tågresa, ett digitalt möte eller någon annan klimatsmart lösning. För vissa privatpersoner krävs flyg för att kunna hälsa på familj och släkt som bor långt bort. Så en helt flygfri värld är nog inte möjlig, men däremot kan alla rannsaka sig själva. Är det här en flygresa som utgår från ett faktiskt behov eller är det snarare ett begär? Och utifrån svaret aktivt avstå så ofta det bara går.
JAMEN, JAG KLIMATKOMPENSERAR FÖR MINA RESOR.
Korta svaret:
Aha, ska du flyga lika långsamt som de planterade träden växer alltså? För annars lär ju utsläppen hinna före?
Långa svaret:
Tyvärr innebär inte klimatkompensation att någon tassar efter dig med en koldioxidsug och raderar dina utsläpp i samma takt som du pyser ut dem. Utsläppen sker även om du klimatkompenserar. Klimatkompensation innebär att pengar investeras i åtgärder som på sikt ska ge positiva effekter på klimatet. Som trädplantering, blockering av utsläppsrätter eller investeringar i förnybar energi. Men effekten sker (till skillnad från utsläppen) inte nu, utan i framtiden. Dessutom visar medias granskningar att det är svårt att kontrollera att åtgärderna sker, och att de ger önskad effekt. Vi har enligt forskarna mindre än 10 år på oss att vända utsläppskurvorna rätt. Det enda som hinner ge effekt? Att sänka utsläppen.
Att klimatkompensera är som att vara seriemördare och spermiedonator samtidigt, lär har någon sagt. Klimatkompensation är inte en fribiljett till att fortsätta leva som vanligt, utan borde ses som böter för utsläpp vi inte lyckas rå på. Och vem gillar böter?
JAG RESER BARA MED FLYGBOLAG SOM KÖR PÅ BIOBRÄNSLE, SÅ JAG KAN FORTSÄTTA FLYGA.
Korta svaret:
Ännu finns inga flyg som går på 100 procent biobränsle. 50 procent är max, och biobränsle tar inte bort höghöjdseffekten.
Långa svaret:
Även om vi byter ut allt flygbränsle till biobränsle år 2030 så skulle flygets klimatpåverkan vara detsamma som 2017, då inget biobränsle användes, enligt beräkningar från KTH och Greenpeace. Hur kan det komma sig? Jo, höghöjdseffekten (som innebär ökad klimatpåverkan över 8 000 meters höjd) elimineras inte av biobränsle. Och om flyget fortsätter att öka (vi har dubblerat vårt flygande sedan 1990-talet!) kommer biobränslet bara att kompensera för själva ökningen. Inget mer.
Dessutom är vi fortfarande långt ifrån att flyga grönt. Bara ett fåtal flighter går på biobränsle, och ingen flyger ännu på mer än 50 procents inblandning i det vanliga bränslet. En del av världens biobränsle består dessutom av palmolja – som ju har andra hållbarhetsproblem. Än så länge är tillgången på biobränsle för liten, priset för högt, inblandningen för låg och effekten för marginell för att flyget ska kunna kallas hållbart.
LÄTT FÖR DIG ATT SÄGA ATT VI MÅSTE KÖRA MINDRE BIL. JAG BOR PÅ LANDET OCH HAR FEM MIL TILL JOBBET.
Korta svaret:
Det är inte den bilresan som är problemet, utan att hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. Vi kan väl börja där
Långa svaret:
Med ”vi” menas människorna på planeten Jorden, inte specifika individer. Vissa har svårt att dra ner på bilkörningen, javisst. Men ungefär hälften av alla bilresor (oavsett var i Sverige vi befinner oss) är kortare än 5 kilometer, enligt Trafikverket. I tätort är omkring 80 procent av bilresorna kortare än 3–4 kilometer. Om alla som kan gå eller cykla (eller åka kollektivt) låter bilen stå för resor under halvmilen skulle vi minska utsläppen från biltrafiken rejält – och glesbygdsbon kan fortfarande bilpendla till jobbet.
En enskild politisk lösning passar inte alla. Om inte kollektivtrafik kan erbjudas överallt måste vissa få släppa ut mer än andra. Men – det är de korta bilresorna som är smutsigast enligt Naturskyddsföreningen, och de kan vi dra ner på oavsett var vi bor. Samåk, slå ihop ärenden och ha som mål att byta till en mer klimatsmart bil.
ELBILAR ÄR INTE SPECIELLT BRA DE HELLER.
Korta svaret:
Jämför vi en elbil som tillverkats med, och rullar på, förnybar el blir livstidsutsläppen totalt 64 procent lägre än för motsvarande bensinbil.
Långa svaret:
För den som har behov av en bil är elbilen överlägsen bensin- och dieseldrivna bilar. Det finns bättre och sämre elbilar så klart. Men om elbilen producerats med hjälp av, och drivs med, förnybar energi så blir det ett lågt utsläppskvitto totalt – även om den är sprillans ny.
Däremot stämmer det att själva tillverkningen av elbilen är mer resurskrävande än vid en fossilbil, men det är den enda punkten som fossilbilen vinner på (och tillverkningen är bara en liten del av de totala utsläppen för en fossilbil).
Tyska testorganisationen TÜV har jämfört samma bil, en Mercedes B-klass, i två olika utföranden – en bensindriven och en eldriven. Räknar en ihop ALLA utsläpp, från tillverkning via 16 000 körda mil till skrotning, släpper elbilen ut 24 procent mindre koldioxid. Och det är dessutom om bilen körs på europeisk, smutsig elmix. Rullar den runt i Sverige på förnybar el blir utsläppen hela 64 procent lägre!
MEN VADDÅ, SKA ALLA BLI VEGANER ELLER?!
Korta svaret:
Nej, men eftersom utsläppen från köttindustrin motsvarar utsläppen från alla världens bilar, bussar, båtar och flyg tillsammans måste vi lägga om kosten.
Långa svaret:
Nej, enligt en rapport från EAT-Lancet Commission kan vi äta 14 gram kött om dagen, alltså en hundragrammare i veckan. Bäst är svenskt naturbeteskött, som bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald, vilket till exempel kyckling- och griskött inte gör (det köttet ger däremot lägre koldioxidutsläpp).
Men oavsett vilket kött vi väljer så måste vi minska mängden vi konsumerar kraftigt, inte minst i Sverige där vi äter dubbelt så mycket kött som världssnittet. Varför? Jo, för att utsläppen från kött- och mejeriindustrin motsvarar utsläppen från världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans, enligt Naturskyddsföreningen och Jordbruksverket. Dessutom använder en växtbaserad kost bara en femtedel av den mark som svensk genomsnittskost (inklusive kött) kräver idag. Om vi själva äter det vi odlar istället för att låta maten passera ett djur är det lättare att mätta en allt större befolkning.
VEGANER ÄTER SOJA,DÅ SKÖVLAS JU REGNSKOGEN!
Korta svaret:
90 procent av all odlad soja blir djurfoder. Sojan som äts av människor är främst odlad i USA och Europa, medan djurfodersojan ofta är odlad i Sydamerika. Vem bidrar mest till regnskogsskövlingen?
Långa svaret:
Det stämmer tyvärr att regnskog skövlas till förmån för soja- och palmplantager, och regnskogen behövs som bekant för att suga upp koldioxid. Men mindre än 10 procent av den soja som odlas äts av människor, medan 90 procent används som djurfoder. Majoriteten av sojan som äts i Sverige är dessutom odlad i Europa eller USA, medan 75 procent av sojan som används som djurfoder är odlad i Sydamerika. Så veganerna är knappast skyldiga till skövlandet.
Det är dessutom betydligt lättare för en vegan att kontrollera ursprunget på sojan som hamnar direkt på tallriken, än för blandätaren att kontrollera vad kossan som blivit biff har ätit under sin livstid. Faktum är att vi redan odlar soja i liten skala i Sverige. Kanske ska vi börja prioritera närodlat helt enkelt?
DET ÄR SKILLNAD PÅ KÖTT OCH KÖTT. TÄNK PÅ DE SVENSKA BÖNDERNA!
Korta svaret:
I princip allt kött har högre klimatpåverkan än växtbaserad kost. Vi kan halvera köttkonsumtionen i Sverige utan att bönderna drabbas genom att skippa importkött.
Långa svaret:
Ja, det är skillnad, men i princip har alla animaliska produkter en högre klimatpåverkan än växtbaserade. Vi måste både dra ner på köttet, och välja med omsorg. Kyckling har lägre klimatpåverkan än gris, som i sin tur är klimatsmartare än nötkött. Men å andra sidan håller kor landskapen öppna och främjar biologisk mångfald, vilket inte grisar och höns gör. De matas istället med foder som odlats på mark som hade kunnat användas till att producera människomat på. Komplext!
Att fler äter växtbaserat för klimatets skull behöver inte drabba de svenska bönderna, särskilt inte med tanke på att ungefär hälften av allt kött som äts i Sverige är importerat. Vi kan alltså halvera köttkonsumtionen utan att det drabbar en enda svensk köttbonde. Bönder är dessutom en yrkesgrupp som kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna på sikt, så varje utsläppssänkning gynnar dem.
DET MÅSTE VARA BÄTTRE ATT ÄTA SVENSKT KÖTT ÄN IMPORTERAD AVOKADO?!
Korta svaret:
Transporterna står för en liten del (max 15 procent) av ett livsmedels klimatpåverkan. Importerade grönsaker är därför ofta bättre än svenskt kött.
Långa svaret:
Studier som jämför transporternas utsläpp med produktionens visar att transporterna står för max 15 procent av livsmedlets totala klimatpåverkan. Det är ofta bättre att äta importerade grönsaker – särskilt om de odlas i säsong och inte kräver växthus – än att äta svenskt kött. Rent krasst är din bilresa till mataffären förmodligen värre för klimatet än bananernas båtfrakt från Sydamerika. Dessutom är nära hälften av det kött som äts i Sverige importerat och alltså även det fraktat (och kylt!) långa sträckor.
Sedan är det skillnad på olika vegetabilier. En enda avokado kräver 200 liter vatten, och mandlar slurpar över 16 000 liter vatten per kilo. Det finns livsmedel, som färska bär och sparris, som flygs hit för att de ska behålla spänsten och som vi istället bör köpa frysta när de inte är i säsong i Sverige. Det bästa är att äta närodlat – i säsong.
ATT JAG KASTAR LITE MAT SPELAR INGEN ROLL, DET ÄR JU BUTIKER OCH RESTAURANGER SOM SLÄNGER MEST
Korta svaret:
Nix. I Sverige står hushållen för 75 procent av allt matavfall, hela 97 kilo per person och år. Det fina? Vi spar pengar på att äta upp maten istället. Win-win!
Långa svaret:
Många oroar sig för hur maten ska räcka när befolkningen ökar. Men med tanke på att vi i nuläget slänger en tredjedel (!) av all mat som produceras, räcker nuvarande matproduktion till rätt många om vi äter upp det vi producerar istället för att svinna bort det.
Matsvinnet släpper ut 4,4 miljarder ton koldioxid per år, mer än hela Indien totalt. Och det är inte butiker och restauranger som slänger det mesta, i alla fall inte i Sverige. Här står hushållen med sina 97 kilo per person och år för 75 procent av allt matavfall. Vi glömmer att lukta och smaka och går bara på bäst före-datum, vi håller inte koll på våra kylar och vi slänger mat för att den är ful. Därmed inte sagt att butiker och restauranger går utan ansvar. I Frankrike finns det en lag som förbjuder butiker och restauranger att slänga ätbar mat. Rimligt!
DET FINNS FORSKARE SOM SÄGER ATT EKOLOGISKT ÄR DÅLIGT FÖR KLIMATET.
Korta svaret:
Ekoodling är inte bättre (eller sämre!) för klimatet, men bättre för miljön. Och utan biologisk mångfald fixar vi inte klimatförändringarna.
Långa svaret:
Ekologisk odling kan ge lite mindre skördar och kräver alltså mer mark för att generera lika stor mängd grödor som vid konventionell odling. Om en avverkar skog för att få fram den marken, ja då har ekologisk mat högre klimatpåverkan. Men det behöver vi ju inte göra. Eftersom vi slänger en tredjedel av all mat som produceras kan vi börja med att äta upp de skördar vi redan får fram, till exempel.
Att konventionell odling kan maxa skördarna beror dessutom dels på konstgödsel (som har en hög klimatpåverkan), dels på kemiska bekämpningsmedel (som skadar miljön och på sikt den biologiska mångfalden). Biologisk mångfald gör naturen mer motståndskraftig mot klimatförändringar, vilket i förlängningen ger större skördar enligt en internationell studie av bland annat SLU. Dessutom har ekologiska grönsaker i princip alltid lägre klimatpåverkan än kött, så valet av livsmedel är viktigast!
Svaren kommer från boken “Men Kina då?! 25 snabba klimatsvar på tal” av Klimatklubbens grundare Johanna Leymann (fd Nilsson), Maria Soxbo och Emma Sundh (Novellix, 2020).