Plånbokens makt

Guide: Pengar & klimatet

De rikaste 10 procenten av jordens befolkning står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp i världen. Det finns ett tydligt samband mellan hög inkomst och höga utsläpp. Ju mer pengar vi har, desto mer lägger vi på prylar och resor och våra utsläpp sticker lätt iväg. Samtidigt har de fattigaste lägst utsläpp av alla, men drabbas hårdast av klimatförändringarna. Den här fördelningen syns också på världens företag. Över 70% av utsläppen som har gjorts sedan slutet på 1980-talet kan kopplas till ynka 100 företag.

Ju mer pengar du sitter på, desto mer makt och möjlighet har du att påverka. Vi behöver lära om och se till att alla våra pengar jobbar mot samma mål. Pengarna vi spenderar, på vilken bank vi förvarar våre pengar, hur vi placerar våra pensionspengar och hur vi sparar och investerar är lika viktigt. Och även om du inte har några feta madrasser kan du göra skillnad, genom att läsa på, sprida information, ställa krav – och kanske bidra med en eller annan punktinsats.

Kanske är du precis i början, eller så har du testat flera grejer för att förändra ditt beteende. Oavsett finns det något för dig att göra. Utmana dig själv i någon av våra utmaningar. Ta gärna med en kompis på resan genom att dela och uppmana hen till att anta samma utmaning!

Använd din konsumentmakt

Kolla med restaurangen varför de har valt att servera sydamerikanskt kött eller varför klädbutiken säljer tröjor som går sönder efter tre tvättar. Ställ frågor i matbutiken – finns det någon hylla för lokalproducerad mat eller en svinn-avdelning där man kan rädda mat? Ifrågasätt! Och efterfråga! De vill ju trots allt sälja det som konsumenterna vill ha, eller hur? Berätta även för de företag du lämnar, till exempel bank eller elbolag, varför du väljer att byta. Det ger dem förhoppningsvis en knuff i rätt riktning! 

Ladda ner delbart material

Blås fossilbolagen på dina pensionspengar

Visste du att dina pensionspengar kan orsaka större utsläpp än du. Medan du cyklar och käkar vegetariskt och går på demonstrationer kanske just dina pensionspengar jobbar åt ett oljebolag med att trycka ut mer fossila bränslen. Så kanske du inte vill ha det? Vi har satt ihop en lathund för hur du flyttar dina pensionspengar.

Ladda ner delbart material

Snacka cash

Hur påverkar vi det vi lägger pengarna på klimatet? Och hur påverkar klimatförändringarna vår ekonomi? Dra igång ett samtal med vännerna. Vill ni ta snacket vidare? Mer om att höja rösten för klimatet hittar du här.

Ladda ner delbart material

Plånbokens makt

De rikaste 10 procenten av jordens befolkning står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp i världen. Det finns ett tydligt samband mellan hög inkomst och höga utsläpp. Ju mer pengar vi har, desto mer lägger vi på prylar och resor och våra utsläpp sticker lätt iväg. Samtidigt har de fattigaste lägst utsläpp av alla, men drabbas hårdast av klimatförändringarna. Den här fördelningen syns också på världens företag. Över 70% av utsläppen som har gjorts sedan slutet på 1980-talet kan kopplas till ynka 100 företag.

Ju mer pengar du sitter på, desto mer makt och möjlighet har du att påverka. Vi behöver lära om och se till att alla våra pengar jobbar mot samma mål. Pengarna vi spenderar, på vilken bank vi förvarar våre pengar, hur vi placerar våra pensionspengar och hur vi sparar och investerar är lika viktigt. Och även om du inte har några feta madrasser kan du göra skillnad, genom att läsa på, sprida information, ställa krav – och kanske bidra med en eller annan punktinsats.

Kanske är du precis i början, eller så har du testat flera grejer för att förändra ditt beteende. Oavsett finns det något för dig att göra. Utmana dig själv i någon av våra utmaningar. Ta gärna med en kompis på resan genom att dela och uppmana hen till att anta samma utmaning!

Använd din konsumentmakt

Kolla med restaurangen varför de har valt att servera sydamerikanskt kött eller varför klädbutiken säljer tröjor som går sönder efter tre tvättar. Ställ frågor i matbutiken – finns det någon hylla för lokalproducerad mat eller en svinn-avdelning där man kan rädda mat? Ifrågasätt! Och efterfråga! De vill ju trots allt sälja det som konsumenterna vill ha, eller hur? Berätta även för de företag du lämnar, till exempel bank eller elbolag, varför du väljer att byta. Det ger dem förhoppningsvis en knuff i rätt riktning! 

Ladda ner delbart material

Blås fossilbolagen på dina pensionspengar

Visste du att dina pensionspengar kan orsaka större utsläpp än du. Medan du cyklar och käkar vegetariskt och går på demonstrationer kanske just dina pensionspengar jobbar åt ett oljebolag med att trycka ut mer fossila bränslen. Så kanske du inte vill ha det? Vi har satt ihop en lathund för hur du flyttar dina pensionspengar.

Ladda ner delbart material

Snacka cash

Hur påverkar vi det vi lägger pengarna på klimatet? Och hur påverkar klimatförändringarna vår ekonomi? Dra igång ett samtal med vännerna. Vill ni ta snacket vidare? Mer om att höja rösten för klimatet hittar du här.

Ladda ner delbart material

Det här kan du göra själv

Styr om dina pengar! Istället för att ständigt söka nästa shoppingkick (och därmed bidra till en snabbsnurrande nyproduktionskarusell) kan du styra om pengarna till vettigare aktiviteter, och samtidigt gynna lokala näringsidkare. Ta tåget till fjällen och vandra en vecka, gå på massage, anmäla dig till en kvällskurs i ett hantverk eller något annat som du inte unnar dig nu eftersom det upplevs för dyrt. Spara ihop, önska i födelsedagspresent och snacka om det!
De produkter vi väljer att lägga våra pengar på kommer att öka i antal, och de vi avstår ifrån kommer att puttas bort från butikshyllorna. Självklart är det lättare med större plånbok, men ju fler vi är som väljer medvetet, desto större makt besitter vi tillsammans. Val gör vi varje dag, så du har många möjligheter att lägga plånboksröster på det mer hållbara.

Köpa

  • Ta reda på exakt vad du lägger pengar på idag. Din bankapp eller andra appar kan hjälpa dig att få kontroll om du inte vill föra kassabok manuellt. Svalna är en app som du kan koppla till din befintliga bank och som ger dig dina koldioxidavtryck baserat på dina kontoutdrag!
  • Se över dina köpvanor. Vem får dina pengar? Det kan handla om allt från elbolag till klädbutiker och livsmedelsproducenter. Och så det viktigaste av allt: kan du minska mängden du konsumerar?
  • Gå förbi gallerian. Det är lätt hänt att ledas in i frestelse, och vanor kan sitta hårt. Hitta alternativ till den där slentrianrundan i butikerna. Ta en vända till parken eller biblioteket istället. Eller kvista hem till en vän för en fika. Ju färre besök i butiksladorna, desto mindre risk att dra hem något du egentligen inte behövde. 
  • Downsiza. Behöver din ekonomi se ut som den gör idag? Kan du sänka dina inkomster och utgifter?
  • Kräv betalt för ditt klimatengagemang. Visst är det knasigt att vi kan få lön för att till exempel kränga grejer som sliter på planeten, för att sedan jobba gratis på fritiden med att försöka reparera skadorna av det som människor gör på arbetstid? Det är inte så lätt att vända på det hux flux, men om vi börjar prata om det och titta på hur vi kan försörja oss på sådant som är bra för klimatet så kan vi också börja flytta pengar till det som hjälper istället för att stjälpa.

Spara

  • Byt bank! På Fairfinanceguide.se kan du jämföra banker och se vilka svaga sidor just din bank har och hur den står sig i jämförelse med andra. Ifrågasätt gärna det du tycker är dåligt, och om du väljer att byta bank – berätta varför!
  • Se över dina fondval. Om du tror att du gjort bra val, mejla din bank och fråga om de kan garantera att dina nuvarande investeringar inte stöttar till exempel olje – bolag eller företag som bidrar till skövling av regnskog (eller andra risiga saker som diktaturregimer och vapenhandel, för den delen).
  • Fundera på vad du vill att dina sparpengar ska jobba för! Det finns företag som både kan ge dig avkastning på dina pengar och samtidigt göra gott. Trine är ett exempel; du lånar ut dina pengar så att de kan investeras i solenergi. Som tack får du avkastning.

Äg din tid

En annan väg till minskade utsläpp är att sluta sträva efter att ständigt tjäna mer pengar. Om vi flyttar fokus från att köpa en massa prylar till att ha det vi behöver och må bra med mindre, blir tiden snabbt det som hamnar i centrum.

Många upplever idag en stor stress över att få livets alla delar att gå ihop. Tänk om vi skulle sluta försöka släcka de bränder som vår upplevda tidsbrist orsakar, och ställa om vårt liv så att det kan rulla på en mindre mängd pengar. Jobba lite färre timmar och få mer tid över till att leva livet.

Det kan vara en ovan tanke att målet inte ska vara slantar i plånboken, utan mer tid att göra annat än att konsumera. Status har länge ansetts höra ihop med antalet kronor i plånboken och de prylar vi köper för dem. Om vi kan omdefiniera status och förflytta normerna blir det lättare att tänka i nya banor.

Så här kan du påverka andra

Kopplingen mellan pengar och (o)hållbarhet är stark, eftersom våra investerade pengar finansierar verksamheter runt om i världen som påverkar hållbarhetsfrågor på olika sätt. Visste du till exempel att av alla pengar som läggs på olika investeringar i sådant som har med haven att göra, så är det mindre än 1% som kan kopplas till hållbarhetsinriktade projekt. Detta samtidigt som haven kämpar med att hantera allt från försurning till uppvärmning och övergödning. Vi är också många som förfasas över skogsskövlingar och fossilbolags trampanden på urfolks rättigheter. Använd din konsumentmakt, och gå samman för att göra ännu större skillnad.

Sparpengarna

  • Syna argumenten. Pengar är ju just pengar, och det ligger i olika organisationers intressen att vi ska placera våra hos just dem. De rådgivare som finns på marknaden idag är bankpersoner som för det första är säljare och för det andra oftast inte har vidare koll på hållbarhetsbiten. Det slutar lätt med att du hamnar i produkter som banken anser är gröna men inte lever upp till namnet helt enkelt. Så ställ frågor, kräv svar och se bortom säljsnacket. 
  • Ställ krav. De individuella och oberoende råd vi som sparare, konsumenter och bankkunder behöver för att kunna göra bra och medvetna val finns inte riktigt idag. Gå ihop med fler, läs på och gör kravlistor att lägga fram tillsammans. Vi har sammanställt tips på till exempel hur du kan dra ihop en studiecirkel, skriva debattartiklar eller ordna en namninsamling. 
  • Prova något nytt. Vänd dig till alternativa sparprodukter, som att spara i solel, mikrokrediter och liknande. Lite snårigt kan det vara att hitta rätt och hänga med i omständigheterna, men du behöver ju heller inte lägga alla ägg i den alternativa korgen. Testa dig fram utifrån vilken plånbok du har och vilka risker du kan ta.

Mer om hållbara investeringar:

Vad skulle hända om alla investerare skulle satsa 1 % av sitt kapital på fonder med fokus på samhällsnytta istället för ren ekonomisk avkastning? Den frågan ställer Mikrofonden, men ingen har riktigt något svar eftersom det inte har hänt ännu. Men hur svårt ska det vara? Skulle du själv kunna tänka dig att investera i olika mindre, alternativa satsningar? 

Ibland pratas det om att ekonomin skulle kollapsa totalt om vi ställde om, men IPCC har konstaterat att den globala BNP bara skulle hamna ett par procent lägre 2050 om vi gör det som krävs för att hålla uppvärmningen under +2 grader. Detta utan att ens ta hänsyn till alla ekonomiska fördelar av pengar vi slipper lägga på anpassning eller för att hantera effekter av ökade klimatförändringar. En no brainer även för den som kramar plånboken hårt alltså.

Dela gärna den här guiden,tillsammans gör vi skillnad!

Vill du lära dig mer?

Här har vi samlat olika tips på temat plånbokens makt.
Saknar du din favorit? Tipsa oss på hej@klimatklubben.se

Sajter

Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar

Fair Finance Guide

Finance transformation

Böcker

Donutmodellen

Organisationer

Donut Economics Action Lab

Poddar och radio

Klimatekot #29 Gröna pengar
Plan B-podden Börs, bank och besparingar

TV och stream

Researchers Desk onsdagsseminarier- Can hope be found in new economic ideas?

Mer om hållbara investeringar:

Vad skulle hända om alla investerare skulle satsa 1 % av sitt kapital på fonder med fokus på samhällsnytta istället för ren ekonomisk avkastning? Den frågan ställer Mikrofonden, men ingen har riktigt något svar eftersom det inte har hänt ännu. Men hur svårt ska det vara? Skulle du själv kunna tänka dig att investera i olika mindre, alternativa satsningar? 

Ibland pratas det om att ekonomin skulle kollapsa totalt om vi ställde om, men IPCC har konstaterat att den globala BNP bara skulle hamna ett par procent lägre 2050 om vi gör det som krävs för att hålla uppvärmningen under +2 grader. Detta utan att ens ta hänsyn till alla ekonomiska fördelar av pengar vi slipper lägga på anpassning eller för att hantera effekter av ökade klimatförändringar. En no brainer även för den som kramar plånboken hårt alltså.

Dela gärna den här guiden,tillsammans gör vi skillnad!

Vill du lära dig mer?

Här har vi samlat olika tips på temat plånbokens makt.
Saknar du din favorit? Tipsa oss på hej@klimatklubben.se

Sajter

Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar

Fair Finance Guide

Finance transformation

Böcker

Donutmodellen

Organisationer

Donut Economics Action Lab

Poddar och radio

Klimatekot #29 Gröna pengar
Plan B-podden Börs, bank och besparingar

TV och stream

Researchers Desk onsdagsseminarier- Can hope be found in new economic ideas?