Den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet.  Ett ödesval menar många. Nu uppmanar vi dig att lägga din röst på klimatet.

2024 – det är nu framtiden avgörs!

Året 2024 har kallats ett supervalår. Eller för all del: ett superdupervalår som kommer att rita upp linjerna för framtiden, med demokratin och klimatet som insats. Under året kommer det vara både lokala och nationella val i flera av världens folkrikaste stater, som exempelvis USA, Indien, Ryssland, Pakistan, Indonesien, Mexiko och Bangladesh – plus i EU. Mer än halva jordens befolkning bor i dessa länder och regioner, och hela 400 miljoner människor förväntas lägga sin röst i valet till Europaparlamentet.

Varför är det så viktigt att rösta i EU-valet?

Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Det hålls ett sånt val vart femte år, och det kallas ibland även för Europavalet. I EU-valet 2019 deltog 55% av alla röstberättigade i Sverige, vilket är snäppet över EU:s genomsnitt (och en rejäl ökning från valet 2014) – men betydligt lägre än riksdagsvalet där närmare 85% brukar rösta.

För dig som vill att utsläppen av växthusgaser ska minska är det viktigt att delta i EU-valet och göra ett informerat val. Ur klimatsynpunkt är det faktiskt viktigare att rösta i EU-valet än i de svenska valen (även om de förstås också är viktiga).

Anledningen är att det idag är EU:s lagstiftning som styr hur utsläppen minskas. EU har satt betydligt tuffare och framför allt mer bindande mål än de enskilda länderna. Kanske för att politikerna där vågar ta lite tuffare beslut än de nationella politikerna som är mer känsliga för protester kring till exempel bensinpriser.

 

Hur driver EU klimatpolitik?

EU har för närvarande tre kraftfulla verktyg igång, handel med utsläppsrättigheter, nationella mål och krav på inlagring av kol i jord- och skogsbruksmark. Handeln med utsläppsrättigheter i den privata sektorn har medfört att kolkraften inom EU håller på att fasas ut, det blir helt enkelt för dyrt att elda kol. Om länderna inte klarar sina egna mål så behöver man köpa utsläppsrättigheter (en annan handel än den privata) från länder som minskat utsläppen mer än sina mål. Som det ser ut idag så kommer inga länder att ha överskott, så om det över huvud taget finns några rättigheter att köpa lär priserna bli skyhöga.

Om ett land inte når sina mål och inte klarar att köpa utsläppsrättigheter så väntar dryga böter. Den nuvarande svenska regeringen har tyvärr valt en politik som inte leder till att vi klarar målen, utan att vi istället får betala böter till EU. Dumt både för klimat och plånbok.

 

Hur ska man tänka när man röstar?

Dels kan man rösta på enskilda kandidater som man tycker är duktiga. Bakåt i tiden är exempelvis Marit Paulsen (dåvarande Fp, djurskydd) och Isabella Lövin (Mp, fiskevård) två personer som lyckats påverka EU:s lagstiftning rejält genom hårt och skickligt arbete i parlamentet. Det finns duktiga och klimatengagerade politiker i de flesta partier.

Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i Sverige för att få en av de 21 svenska platserna i Europaparlamentet. Valsystemet är proportionellt, vilket betyder att antalet platser som ett svenskt parti får i Europaparlamentet står i proportion till antalet röster som partiet har fått i det svenska EU-valet.
I partivalet är det viktigt att känna till att arbetet inom parlamentet organiseras i partigrupper, där partier från olika länder med en liknande syn på politiken arbetar tillsammans. Idag finns det sju sådana grupper.

De konservativa grupperna i parlamentet (där M, Kd och SD ingår) är de grupper som bromsar klimatpolitiken mest, något som Naturskyddsföreningens granskning av våra svenska EU-parlamentarikers arbete visar.
Det viktigaste i sommarens EU-val är att rösta på ett parti som inte bromsar klimatpolitiken och påverka de partier som bromsar att göra annorlunda. Med de auktoritära strömningar som går genom Europa är det många som oroas för att EU:s klimatpolitik kommer att försvagas efter valet. Så – gör din röst hörd för klimatet!

 

Vem får rösta?

Alla som är 18 år senast på valdagen och dessutom uppfyller ett av följande krav:

• Svensk medborgare som är eller har varit folkbokförd i Sverige.
• Medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, samt har anmält sig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.

Mer information

För mer information om EU-valet, datum och annat som kan vara bra att veta: Valmyndigheten

För att få bättre koll på hur du ska lägga din röst: DN:s valkompass

För att få bättre koll på hur de svenska EU-parlamentarikerna hittills hanterat klimatfrågan: Naturskyddsföreningens granskning

För att få tips hur du kan engagera dig mer i EU-valet: Naturskyddsföreningen

Engagera dig!

Det svenska valdeltagandet i EU-valen är betydligt lägre än för riksdagsvalet, och klimatet behöver alla röster det kan få. Ett bra sätt att engagera sig i valet som inte kräver några större förkunskaper är därför att helt enkelt få fler att rösta!

• Dela den här sidan, så fler förstår EU-valets roll för klimatet.
• Prata med dina vänner om hur viktigt det är att använda sin rösträtt och rösta i EU-valet.
• Dela gärna dina tankar om EU-valet och hur viktigt det är att rösta i sociala medier! Klimatklubben är engagerade i kampanjen #tackEU som handlar om att lyfta de bra saker vi fått tack vare olika EU-lagar och direktiv. Den kampanjen och hashtaggen är fritt fram att haka på även för dig – kolla in #tackEU så hittar du olika exempel!

Gör din röst hörd för klimatet!