Max och William Whitman: Hållbarhet och motståndskraft bygger du i din trädgård

Vad är Det goda hemmet och godahemsrörelsen som ni har inspirerats av?

Det goda hemmet är en anspelning på egnahemsrörelsen och filosofierna om det goda livet. Konceptet bygger på att använda landskapet och marken som finns och anpassa det till nya syften som att producera mat och energi.

Vi har inspirerats av en rörelse som finns, men som verkar i det tysta, förfinat deras arbetssätt. I boken går vi igenom hur en person praktiskt kan förvandla en vanlig villatomt till att producera stora mängder mat på naturens premisser.

Är det möjligt för vem som helst att få till detta, hur lite gröna fingrar en person än må ha?

Det är inte svårt att odla grönsaker, frukt eller hålla höns! För inte så längesedan var det allmän kunskap och det är färdigheter som fler kommer att tvingas återupptäcka för att vi ska kunna bygga välfärd på hållbara premisser. Men självklart kan platsen och ens egna behov påverka vad det är som är lämpligt att producera.. 

Vi har i boken försökt ta bort överflödig information och ta med de nödvändigaste delarna av produktionen. Efter det handlar det om att vara nyfiken, uppmärksam och reflekterande. Det är helt avgörande för att lyckas eftersom det är ett levande system vi hanterar och inte mekaniska sådana.

Hur stor trädgård behöver en person ha för att det ska vara värt att transformera den enligt Det goda hemmet?

Det är klart att man med en större yta kan ta det goda hemmets principer längre, men man kommer väldigt långt med en vanlig villatomt. Med större yta kan man exempelvis producera foder till sina djur, medan med mindre yta, som personer som bor i lägenhet, kanske ska fokusera på att baka eget bröd, laga kläder, handla lokalt och ekologiskt och skaffa sig en kolonilott.

Går det att utforma självförsörjande trädgårdar i hela Sverige, även de kyligare, norra delarna av landet?

Det behöver inte kunna tillämpas överallt för att det ska vara användbart, men det goda hemmets tankar och idéer kan användas i hela Sverige om man bara anpassar sig efter naturen och vad landskapen möjliggör och efterfrågar. 

Skördestatistik, vår egen och andras, visar att det goda hemmet per kvadratmeter är oerhört produktivt, så produktivt att familjer kan bli självförsörjande på vissa produkter. Men för oss är begreppet självförsörjande ganska ointressant, vi vill hellre prata om självhushållning och om att det stärker hushållsekonomin. Det är ett kraftfullt uttryck för både hållbarhet och resiliens att producera sina egna ägg och grönsaker utanför köksdörren. Får vi fler händer som är direkt involverade i produktionen av mat så kommer vi dessutom kollektivt att använda mindre fossilt arbete, både i form av diesel men även konstgödsel, bekämpningsmedel och förpackningar. Men den stora vinsten är att vi får äta mer smakrik och hälsosam mat!

Vilken är din favoritgröda som du tycker ska finnas i var trädgård i Sverige och varför?

Äpplen i alla dess slag! Men jag tror mycket på mångfald. Köksträdgårdar är uttryck för mångfald, en motsats till det storskaliga. Det är därför nästan alla häpnas av köksträdgårdarnas skönhet och själv vill ha en prunkande sådan med allt från sallat och potatis till koriander och rotselleri.

Vad är den viktigaste lärdomen du skulle vilja dela med dig av inom hållbarhet, något som du utifrån din kompetens och erfarenhet skulle vilja att alla tar med sig?

Låt dig inte förblindas av det som sker i maktens korridorer! Politiken är reaktiv. Hållbarhet bygger vi underifrån, det är så vi möjliggör mer radikala politiskt drivna förändringar. Så se till gräsrotsprovokatörerna, bli en av dem, vårda dig själv och din närmiljö så bygger vi tillsammans något som är både resilient och vackert!